Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Sumarokov

Ämne: Ryska författare, skalder och lärda · Ryssar och ryska personer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 890 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Sumarokov, Aleksandr, rysk skald och kritiker, född i Moskva d. 14 Nov. 1718, var son af en gammal adelsslägt och blef tidigt i Petersburgs literära aftoncirklar bekant genom sina dikter. År 1747 skref han sin första tragedi, Horev, och det bifall, hvarmed denna helsades, uppmuntrade honom att egna sig åt dramatiskt författareskap. Vid öppnandet af den första fasta teatern i Petersburg (1756) utnämndes S. till dess direktör, hvilken befattning han innehade till 1761, då han på grund af en tvist med sin förman, grefve Sievers, erhöll sitt afsked. Han tillbragte sina återstående år i Moskva, genom sitt svåra lynne isolerad från sina vänner och under torftiga omständigheter. Död d. 13 Okt. 1777. S:s betydelse för den ryska literaturen ligger icke i hans arbetens estetiska värde, utan i det sätt, hvarpå de framställa tidens upplysningsidéer i en för den föga utvecklade ryska publiken lättfattlig form. I sina bästa tragedier, Siuav och Truvor, Semira, Mstislav m. fl., följer han troget sina förebilder Racine, Corneille och Voltaire, med hvilken senare han i ytterlig egenkärlek trodde sig vara jämbördig. Hans komedier, Förmyndaren, Sporteltagaren m. fl., äro bleka kopior efter Molière och vida underlägsna sorgspelen. I satiren lyckades han deremot höja sig till ett kraftigt och skarpt försvar för sanning och humanitet, och som Rysslands förste kritiker framträdde han i den 1759 af honom grundade tidskriften »Arbetsbiet». En upplaga af hans samlade skrifter utkom 1787 i 10 bd.