Svabel (svabb), sjöv., ett af gammalt uppslaget tågvirke förfärdigadt qvastformigt rengöringsverktyg, som å fartyg användes till upptorkning af vatten, tvättning af däck, kajut m. fl. ställen. Vanligtvis förekomma två storlekar: däckssvabel och handsvabel. Den i öfre änden tvärs öfver bukten af garnen pålagda bänseln, hvars krysslag gå i sicksack, benämnes svabelbänsel. Att med en svabel upptorka vatten å däcket o. d. ställen kallas att svabla. R. N.