Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Svanberg

Ämne: Astronomer · Astronomer, matematiker, fysiker och mekaniker

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 942–943 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Svanberg, Gustaf, astronom, född d. 22 Jan. 1802 i Värmland, blef student i Upsala 1819 och filos. kandidat 1824 samt promoverades s. å. till filos. magister. År 1825 blef han astronomie docent i Upsala, s. å. vik. observatör och prefekt för observatoriet samt 1829 ord. observatör vid detsamma, hvilket han genom betydande förändringar satte i tidsenligt skick. Efter att hafva deltagit i topografiska kårens observationer 1830--31 och 1833--35 studerat i Tyskland, der han gjorde bekantskap med flere ryktbara vetenskapsmän, inrättade han 1836 i Upsala ett af de första magnetometerobservatorier, vid hvilket han under 16 år anställde observationer, offentliggjorda i magnetiska föreningens i Göttingen tidskrift. 1838 företog han för vetenskapligt ändamål en resa i Norge och Danmark samt deltog i basmätningen på Amager. Utnämnd till astronomie professor 1842 med bibehållande af befattningen som prefekt, arbetade han ifrigt för åstadkommande af ett nytt observatorium och, då riksdagen 1838--40 beviljat anslag dertill, fick han sjelf i uppdrag att besörja dess uppförande. Han vistades 1846--47 i Italien och Frankrike för att inleda närmare förbindelser med observatorierna i södra Europa samt inrättade 1865 universitetets meteorologiska observatorium, hvars omfattande arbeten han ledde under 13 år, ständigt i liflig vexelverkan med främmande vetenskapsmän och lärda institutioner. Från sin professur erhöll han afsked 1875, men qvarstod till 1878 som observatoriets prefekt. Han inkallades 1836 i Vetenskapsakademien och 1843 i Vetenskaps-societeten i Upsala samt var dessutom ledamot af utländska lärda sällskap. Död d. 21 Nov. 1882. S:s skrifter omfatta akademiska afhandlingar, redogörelser för gjorda observationer samt broschyrer, förnämligast rörande universitetets intressen.