Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Svebilius

Ämne: Svenska biskopar · Svenska präster, lärda och universitetsmän

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 963 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Svebilius, Olof, ärkebiskop, född d. 1 Jan. 1624 på Råby gård i Ljungby socken nära Kalmar, blef 1638 student i Upsala, började 1640 studera vid universitetet i Königsberg och promoverades 1649 till filos. magister i Upsala. Såsom lärare för tvänne grefvar Gyllenstierna gjorde han 1651--56 en resa genom Tyskland, Holland, England och Frankrike. Sistnämnda år utnämndes han till rektor i Kalmar, och sedan han prestvigts, befordrades han 1658 till teologie lektor och slottspredikant derstädes. Utnämnd till kyrkoherde i sin födelsesocken Ljungby 1663, fann han sig så väl i denna befattning, att han 1666 afböjde en teologie professur i Lund. År 1668 flyttade han dock till Stockholm såsom ordinarie hofpredikant. 1671 förordnades han till öfverhofpredikant och konungens biktfader samt pastor primarius i Storkyrkoförsamlingen. Efter att 1675 hafva erhållit teologie doktorsvärdigheten blef han 1678 biskop i Linköping samt 1681 ärkebiskop och prokansler för Upsala universitet. Äfven i det politiska lifvet spelade han en framstående rol, i det han deltog i flere riksdagar samt var presteståndets talman 1682, 1686, 1689, 1693 och 1697. -- S. var en ovanligt mild och vördnadsvärd personlighet samt mycket nitisk i sitt kall. Af Karl XI, hvars konfirmationsundervisning han ledt, omfattades han med synnerligt förtroende. Stödd af denna kungliga bevågenhet, kunde han inom kyrkan utöfva ett högst vigtigt inflytande. Genom S:s omsorg och under hans öfverinseende utarbetades nämligen kyrkolagen af 1686, kyrkohandboken af 1693 och psalmboken af 1695. Derjämte författade S. sjelf en Enfaldig förklaring öfver dr. Martin Lutheri lilla cateches, stäld genom frågor och svar (1689), hvilken allmänt begagnades såsom norm för den svenska religionsundervisningen ända till 1810, då en af A. Lindblom gjord bearbetning antogs. Hans öfriga skrifter utgöras af predikningar och disputationer. S. dog i Upsala d. 29 Juni 1700. Hans söner adlades 1684 under namnet Adlerberg.