Sylta, malmsylta, metallurg., kallas vid grufvor och hyttverk det malmgrus, som afsmulas under brytningen samt blifver nedtrampadt med allahanda smuts af lera, kol och jord, men som likväl innehåller något rikt gods, som genom vaskning måste skiljas från alla främmande ämnen.
Stross bergsv., det ställe i en grufva, der malmbrytning egentligen bedrifves. Så talar man om takstross och takstro… Fält 1. Herald., en skölds yta. -- 2. Bergsv., en malms längdutsträckning, d. v. s. malmens utsträckning i strykni… Stigare (T. steiger), bergsv., kallas vissa arbetsförmän vid åtskilliga äldre grufvefält i Sverige. Så finnas grufsti… Hängande bergsv., kallas, vid ett donlägigt eller sidostupande malmlager, den del (a, a) af de lagret (c) omgifvande b… Socka bergsv., ett mjukt rör eller en slang, som fästes vid änden af den nedersta af de i grufvor brukliga sug- och… Taberg [utt. vanl. med tonvigten på första stafvelsen], jernmalmsfält i Värmland, omkr. 20 km. n. om Filipstad. Malm… Tvåmansborrning bergsv., kallas den handborrningsmetod, som består deri att en man håller och vrider borren, medan en annan (… Djupbrytning bergsv., tillgodogörandet af en malmtillgång medelst underjordiskt arbete, i motsats till dagbrytning. Djupbr…
Alla artiklar i ämnet →