System (Grek. systema, sammanställning), i allmänhet en ordnad sammanställning af delar i ett helt. Uttrycket är en allmänt vetenskaplig term, som redan af Platon infördes i den filosofiska terminologien. -- 1. Filos. I formel bemärkelse betecknar system formen af ett helt och har af ålder inom den formella logiken uppstälts såsom en af tankeformerna (jämte begrepp, omdöme och slutledning). System i denna bemärkelse är den tankeform, i och med hvilken det tänkta fattas såsom ett sammanhängande, välordnadt och fullständigt helt. När vetandet har denna form, utgör det vetenskap. Härför fordras: 1:o att vetandet skall ega enhet, derigenom att alla dess enskilda satser ytterst grunda sig på en gemensam, sjelfklar eller inom annan vetenskap bevisad grundsats, den s. k. principen, hvaraf de alla i bestämd ordning härledas såsom omedelbara eller medelbara följder (härigenom skiljes det logiska systemet eller vetenskapen från aggregat och rapsodiskt vetande); 2:o att deri skall ingå en fullständig mångfald af moment, hvarigenom vetenskapen skiljes från ett blott abstrakt vetande, som endast innehåller några få insigter om sitt föremål; och 3:o logisk konseqvens eller sammanhang, hvarigenom momenten verkligen sammanslutas till ett helt, genom att inbördes stå i förhållande till hvarandra af grund och följd. De tankeakter, genom hvilka tänkandet uppfyller dessa fordringar äro: definition, division och bevis l. demonstration. I likartad formel bemärkelse fattas termen, då man talar t. ex. om Linnés botaniska system, förstående dermed det först af Linné använda sättet att tänka sig växterna ordnade till ett sammanhängande klassifieradt helt. -- I reel bemärkelse betecknar man med system sjelfva den systematiska verkligheten, den till ett verkligt helt sammanslutna mångfalden. I denna bemärkelse talar man t. ex. om himlakropparnas system, menande dermed totaliteten af alla himlakroppar, och om ett system af olika delar, som samverka inom en maskin och låta denna verka såsom ett helt. Det är ock i en likartad betydelse, som ordet fattas, när man talar om ett visst filosofiskt system till skilnad från andra tänkares system. Med t. ex. Kants system förstås i denna bemärkelse samtliga hans filosofiska åsigter, så vidt de utgöra ett sammanhängande helt, utgående från den af Kant uppställda filosofiska principen. -- 2. Biol. Det genetiska sambandet mellan de skilda växt- och djurformerna, hvilket samband yttrar sig genom större eller mindre öfverensstämmelse i organisationen vare sig i embryonelt eller fullt utveckladt tillstånd, får sitt uttryck i det biologiska systemet. Detta blir sålunda -- om ej alltid i praxis, så dock till sin princip -- tillika ett uttryck för vår totaluppfattning af de organiska varelserna. -- 3. Geol. Inom geologien förstår man numera med system den vigtigaste stratigrafiska enheten eller inbegreppet af alla de bildningar, som uppkommit under en och samma period af jordens utvecklingshistoria. Förr använde man härför ordet formation (se d. o.). -- 4. Musikt. Se Liniesystem. -- Systematik, den systematiska framställningen såsom vetenskap; anvisning till systematisk framställning af någonting. -- Systematisk, ordnad till ett helt, vetenskaplig. -- Systematisera, ordna systematiskt, sammanställa på ett vetenskapligt sätt. 1. S-e. 2. L-e. 3. B. L-n.
Nordisk familjebok · första upplagan
System
Ämne: Filosofiska begrepp och riktningar · Filosofi, religion och bibeln
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1187–1189 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗