Tafel

Tafel. 1. Johann Friedrich Immanuel T., tysk nykyrklig teolog, f. i Würtemberg 1796, sysslade en kortare tid med juridiken, men efter grundliga filologiska och filosofiska förstudier egnade han sig vid universitetet i Tübingen odeladt åt teologien. Han förbisåg ej de svårigheter, med hvilka han på denna bana skulle få att kämpa. Vid 16 års ålder hade han blifvit bekant med Swedenborgs skrifter, och efter nio års omsorgsfull pröfning hade han antagit dennes religiösa system i dess helhet. Han var fast besluten att öppet bekänna sin öfvertygelse, och om sin goda rätt att med dessa åsigter träda i kyrkans tjenst var han öfvertygad. Han stödde sig på den protestantiska grundsatsen att Skriften allena är tros- och läronorm, och han ansåg, att först Swedenborgs arbeten spridt fullt ljus öfver bibelns innehåll. Som emellertid inom Würtembergs kyrka den vilkorliga förpligtelsen på de symboliska böckerna hade utbytts mot en ovilkorlig, var det T. omöjligt att låta prestviga sig. Han blef 1824 universitetsbibliotekarie i Tübingen och professor i filosofi dersammastädes. Hans egentliga lifsuppgift blef spridandet af kännedom om Swedenborgs skrifter och försvarandet af hans lära. Han utgaf textkritiska upplagor af Swedenborgs teologiska arbeten och öfversatte på tyska de vigtigaste bland dem. 1825 förbjöds honom att fortsätta denna literära verksamhet, så länge han innehade ett statsämbete; men redan efter tre och ett halft år förmådde han konungen att återkalla detta förbud. Då 1848 års revolution i Tyskland väckt hopp om en omgestaltning äfven af de kyrkliga förhållandena, sammankallade T. i Kannstatt en nykyrklig generalförsamling, der grunden lades till en nykyrklig organisation för Tyskland och Schweiz. Han företog flere resor till England, der han rönte många prof på sina trosförvandters sympati och aktning, och en resa till Sverige (1859), der han i sällskap med d:r Kahl besökte Stockholm för att samla handskrifter af och dokument om Swedenborg. Efter sin återkomst utgaf han Sammlung von urkunden betreffend das leben und den charakter von E. Swedenborg. T. afled 1863. Utmärkande egenskaper hos honom voro djup religiositet, ett ödmjukt och anspråkslöst väsende, skarpsinne och lärdom. Af hans skrifter hafva i svensk öfvers. utkommit: »Nya församlingens eller det utlofvade Nya Jerusalems grundläror» (1859) och »Andan af Herrans bön och de tio buden framstäld i morgon- och aftonböner på hvar dag i veckan» (1861). -- 2. Rudolph Leonhard T., den föregåendes brorson, nykyrklig teolog, f. i Würtemberg 1831, kom 1847 till Förenta staterna, var 1860--61 lärare i franska och tyska vid Washington-universitetet i S:t Louis (Missouri), 1862--68 professor i moderna språk och komparativ filologi dersammastädes och blef s. å. pastor vid en Nya kyrkans församling i London. På sommaren 1868 gjorde han, på uppdrag af generalkonventet för Nya kyrkan i Amerika, en resa till Sverige för att förbereda och ombesörja en fotolitografisk reproduktion af alla Swedenborgs ej offentliggjorda manuskript. Under ett nytt besök i Sverige, 1860--70, lät han verkställa denna reproduktion, (E. Svedenborgii Miscellanea physica et mineralogica ex annis 1715 ad 1722, Stookh. 1869.) Under båda besöken samlade han derjämte sorgfälligt en mängd dokument rörande Swedenborg, som funnos spridda i olika delar af landet. Efter en kritisk sofring af hvad han sålunda samlat utgaf han i London Documents concerning the life and character of Emanuel Swedenborg (3 vol, 1875--77; i ett kapitel af detta arbete kritiserar han prof. A. Fryxells framställning af Swedenborg). År 1889 utgaf han åter ett stort arbete Emanuel Swedenborg and the doctrines of the New church. I tidskriften »Framtiden» (årg. 1870) förekommer en af T. författad artikel om Emanuel Swedenborg, hans personlighet och verksamhet (sedermera utg. i särtryck).