Tangent (Lat. tangens, pres. part. af tangere, vidröra). 1. Matem. a) En rät linie, som råkar en kroklinie i en punkt (tangeringspunkten), men icke skär henne i denna punkt, äfven om den utdrages. Mera strängt definieras tangenten såsom gränsläget för en rät linie, som går genom två punkter af en kroklinie, då dessa punkter närma sig hvarandra obegränsadt. Cirkelns tangent råkar periferien endast i en punkt, men för vissa kurvor af högre ordning kan tangenten skära kurvan i en eller flere punkter. Stundom förstår man med tangenten till en kurva den begränsade del af tangeringslinien, som ligger mellan tangeringspunkten och X-axeln. -- Omvända tangentmetoden är det äldre namnet på teorien för differentialeqvationers integration. Bestämmandet af en kurvas eqvation, då någon viss egenskap hos tangenten är gifven, leder i allmänhet till integration af en differentialeqvation. Och då de sålunda erhållna differentialeqvationerna voro de första, hvilkas integration försöktes, erhöll hela teorien deraf sitt namn. Redan före differentialkalkylens upptäckt framställdes dylika omvända tangentproblem, bland hvilka det s. k. Beaunes problem särskildt blifvit ryktbart, men lösningen af dem kunde då erhållas endast i mycket speciella fall. -- b) Se Trigonometriska funktioner. -- 2. (T. taste, Fr. touche, Eng. key) Hvar och en af de smala träribbor, genom hvilkas nedtryckande den tongifvande mekanismen sättes i rörelse på vissa instrument, såsom orgel, piano, klockspel, dragharmonika och lira. På det forna klavéret kallades äfven sjelfva det strängen vidrörande metallstiftet för tangent. Det ursprungliga, latinska, namnet på tangenterna var deremot claves, »nycklar», emedan de liksom öppnade låset på kancellerna i orgeln. Sammanfattningen af alla tangenterna å ett tangentinstrument kallas klaviatur eller tastatur. Se vidare Temperatur, musikt. 1. G. E. 2. A. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tangent
Ämne: Geometri, kurvor och trigonometri · Matematik och geometri
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1369 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗