Tarragona

Tarragona. 1. Provins i nordöstra Spanien, fordom en del af landskapet Katalonien, vid Medelhafvet. Areal 6,490 qvkm. 348,579 innev. (1887). Ebro flyter genom södra delen af prov.; de andra hufvudfloderna äro Gaya och Francoli. Ehuru bergig, är prov. den rikaste i Katalonien. Kullarna äro kladda med vinrankor, hvilka lemna ett förträffligt vin. I dalarna odlas alla slags säd, och sydfrukterna nå en hög grad af fulländning. Bergen hafva yppiga betesmarker, värdefulla skogar och flere slags malmer. Äfven industrien är ganska högt utvecklad. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Francolis mynning. 23,152 innev. (1886). Den pittoreska, men illa byggda äldre delen af staden ligger på sluttningen af ett berg och omgifves med murar af romerskt ursprung (till en del cyklopiska). Nedanför muren går en bred gata, Rambla, som skiljer den öfre staden från den nedre, hvilken är mera regelbundet byggd i nyare tid på en låg, i Medelhafvet utskjutande udde. T. är säte för en ärkebiskop, med furstetitel, samt eger en storartad katedral (från 12:te och 13:de årh., med rikt smyckad portal i v., vackra glasmålningar, dyrbara monument och konstskatter), flere andra kyrkor och kloster, ett lärareseminarium, ett prestseminarium och en teknisk skola. T. är företrädesvis en handelsstad. Den på romarnas tid berömda, af kejsar Augustus anlagda hamnen är längesedan försvunnen. Först genom det 1846 påbörjade byggandet af en väldig molo bildades den nya hamnen, som har 10--13 m. djup. Staden och hamnen försvaras af flere fort. Handeln är i jämn tillväxt. De år 1885 utgående fartygen hade ett tontal af 377,250 (deraf 42,617 kommo på svenska och norska), och exporten värderades till mer än 23 mill. kr. (deraf vin för 18,5 mill.). Jernvägar utgå till Barcelona, Valencia och Lerida. -- Under namnet Tarrakon (Lat. Tarraco) anlades staden af greker från Massilia, befästes starkt af Scipionerna och gjordes af dem till en vigtig vapenplats. Såsom romersk koloni hette den sedan Caesars tid Colonia Julia Victrix Tarraconensis och gaf namn åt provinsen (Hispania Tarraconensis), hvars hufvudstad den blef under Augustus. Om romerska tiden (då staden enligt somliga uppgifter skall hafva egt öfver 1 mill. innev.) erinra, utom delar af stadsmuren, inskrifter, pelarefragment m. m., i synnerhet den jättelika aqvedukten af 284 m. längd och 31 m. höjd, rester af en i klippan huggen amfiteater, en vacker triumfbåge samt Carcel de Pilatos, hvilket säges hafva varit Augustus' palats, delvis förstördes af Suchet och nu är fängelse. Staden blef 467 ett byte för vestgoterna och 713 för morerna, hvilka förstörde den i grund. Efter 1089, då morerna fördrefvos af Raimond af Barcelona, synes den hafva återfått ett visst välstånd, ty ärkebiskopssätet, som varit förlagdt till Vich, återflyttades då till T. 1705 intogs och brändes staden af engelsmännen, och d. 28 Juni 1811 eröfrades den af fransmännen under general Suchet, som derför erhöll marskalksstafven.