Teocrium

Teocrium L., bot., farmak., är ett slägte af större eller mindre örter, hörande till nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia, Angiospermia L. Bladen äro motsatta, blommorna antingen röda, sittande parvis i bladvecken (T. scordium L.), eller gula, i utdragna klasar i stjelkens och grenarnas toppar (T. Scorodonia L.). Blomkronorna hafva öfverläppen djupt klufven, med flikarna böjda mot sidorna nedåt, så att kronan får ett enläppigt utseende. Fruktämnet är mindre tydligt 4-deladt. De båda nämnda arterna hafva stark, löklik lukt, hvaraf det svenska namnet »löksuga». Den förra finnes sparsamt i Sverige, och dess torkade örtstånd var förr officinelt under namnet herba Scordii. Deraf bereddes det löklikt, salt och bittert smakande electuarium Scordii, som på sin tid hade ett stort anseende såsom ett verksamt medel i rötfebrar. Det kallades vanligen »gamander-mos», men namnet gamander tillkommer egentligen utländska arter af slägtet, t. ex. T. chamaedrys L. En annan af de till ett 50-tal uppgående europeiska arterna, T. marum L., var äfven upptagen i Pharmac. Su., Ed. VI (herba mari veri) och var i synnerhet använd till snuspulver mot snufva. O. T. S.