Teplitz

Teplitz l. Töplitz (af Tsjech. teplice, varma bad). 1. Stad och en af Europas förnämsta badorter, ligger i nordvestra Böhmen på 220 m. höjd i Bielas breda, natursköna dal, som skiljer Erzgebirge från de böhmiska »mittelgebirge». 16,750 innev. (1880) med den i ö. omedelbart tillstötande byn Schönau. Anordningarna för gästernas beqvämlighet och trefnad äro mycket fullständiga. Badhusen ligga dels i T., dels i Schönau. Omgifningarna äro förvandlade till vackra och skuggiga promenader och parker; vackrast är den park, som omgifver furst Clarys slott. Framstående byggnader äro den rom.-katolska och den protestantiska kyrkan, den judiska synagogan, stadshuset och stadsteatern. De alkalisk-saliniska källorna, 10--12 i antal, varierande till temperaturen mellan 26° och 49° C., räknas till de s. k. indifferenta vattnen. Anda till senaste tid begagnade nästan uteslutande till badning, föreskrifvas de mot gikt och reumatiska lidanden, förlamningar, nevralgier, skrofler m. m., och deras förmåga att lindra följderna af skottsår har förskaffat T. benämningen »krigarnas bad». Militärbadhus underhållas af österrikiska, preussiska och sachsiska regeringarna, och för obemedlade sjuka finnas badhus jämte hospital ock andra milda stiftelser. Efter en kur vid Karlsbad och liknande brunnar rekommenderas ofta en efterkur vid T. Antalet patienter är 5--6 tusen årligen. Förekomsten af brunkol i närheten har gifvit upphof till åtskilliga fabriksanläggningar i T. -- Källorna skola enligt en sägen hafva upptäckts 762, men utan tvifvel voro de kända mycket tidigare. Märkligt är, att samma dag (d. 1 Nov. 1755) Lissabon förstördes genom jordskalf utsinade huvudkällan i T. några minuter. T. spelar en rol i Wallensteins historia. Det har äfven flere gånger varit mötesplats för monarker. Der undertecknade Österrikes, Rysslands och Preussens monarker d. 9 Sept. 1813 allianstraktaten mot Napoleon. -- 2. Kurort i Ungern. Se Trencsén.