Theorika, Grek., »skådespelspenningar» (af stammen i theaomai, »jag åskådar»), kallades i det forna Athen de penningar, hvilka under den utvecklade demokratiens tid (i 5:te och 4:de årh. f. Kr.) brukade af statsmedel utbetalas till de fattigare medborgarna, ursprungligen för att bereda dem tillfälle att bevista de med religionsväsendet nära förbundna skådespelen, men sedermera äfven vid andra tillfällen. För handhafvandet af dessa medel inrättades kring midten af 4:de årh. en särskild kassa (to theorikon), och på förslag af folkledaren Evbulos stadgades genom folkbeslut, att statsverkets alla öfverskott skulle tillfalla denna kassa, hvilket hade till följd att staten vid påkommande krig ofta råkade i största förlägenhet. Demosthenes och andra fosterlandsvänner sträfvade länge fruktlöst att vinna rättelse af detta förderfliga ofog, och först när det var för sent, omedelbart före slaget vid Chaironeia (338 f. Kr.), lyckades det att åt krigskassan återbörda dessa reservmedel. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Theorika
Ämne: Athen: stat, kult och samhällsliv · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 155–156 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗