Thiele

Thiele [tile]. 1. Just Mathias T., dansk vetenskapsman och skald, född d. 13 Dec. 1795 i Köpenhamn, blef student 1816 och hade redan förut vunnit J. Baggesens erkännande för sitt poetiska försök att tyda dennes framställda gåta »Det evige sindbillede». Efter ett par romantiska skådespel, hvilka gjorde föga lycka, utgaf han en särdeles förtjenstfull samling af Danske folkesagn (2 bd, 1818--23; 2:dra uppl. 1843), hvartill senare kom ett 3:dje band, Den danske almues overtroiske meningar (1860). T. var 1820--35 sekreterare vid k. biblioteket och blef 1825 sekreterare vid konstakademien samt 1835 inspektör och 1861 direktör öfver kopparsticksamlingen, hvars historia han 1835 offentliggjorde, på tyska, tillsammans med von Rumohr. År 1838 utnämndes han till bibliotekarie hos prins Kristian (K. VIII) och 1839 till »k. handbibliotekarie». T. utgaf det rikt illustrerade verket Thorvaldsen og hans værker (4 bd, 1831--50: ny uppl. med 205 kopparstick, 1842--57, äfven på tyska) och skref sedan Thorvaldsens biographie (4 bd, 1851--56; tysk öfvers. i 3 bd 1852--50; engelsk öfvers. 1865). År 1848 utkom hans Vragstykker af et digterskib, som bl. a. innehöll vackra lyriska dikter och ett par dramatiska arbeten, men derefter tog han åter sina ämnen från folksägnerna och utgaf skådespelen Thyre Bolöxe og herremanden (1857) och Claus Rigmands skat (1859). Dessa följdes af ett band Romantiske dramer (1860) och Tre folkesagns-dramer (1864). T. skref äfven konstakademiens äldsta historia: Kunstakademiet og hest-statuenpaa Amalienborg (1860), och lemnade i Erindringer fra Bakkehuset (1869) samt i Af mit livs aarböger 1790--1826 (1873) intressanta bidrag till literaturhistorien. Han afled d. 9 Nov. 1874. -- 2. Thorvald Nikolaj T., dansk matematiker, den föregåendes son, född i Köpenhamn d. 24 Dec. 1838, blef 1856 student, 1860 magister i astronomi och 1867 filos. doktor. 1875 utnämndes han till professor i astronomi vid Köpenhamns universitet, och han är tillika, sedan 1872, direktör för ett lifförsäkringsbolag. T. har skrifvit flere originella och djupsinniga afhandlingar rörande dels sannolikhetsräkningen, dels de matematiska grundprinciperna (Om tallet, talarterne og de tallignende bestemmelser, 1886) samt en Almindelig iagttagelslære (1889), hvari han vill bygga dennas matematiska teori på en ny grund. E. Ebg.