Thulin, Svante Theodor, dekorationsmålare, f. å Strömsfors, Skåne, d. 15 Mars 1837, kom i målarelära och blef gesäll samt studerade sedan dekorativt måleri i Tyskland, Frankrike och Italien, hvarefter han i fäderneslandet utfört en mängd arbeten af detta slag, som vunnit allmänt bifall. Bland dessa må nämnas dekorationerna i Karsholms slott i Skåne, »Knutsalen» i Malmö, studentföreningens hus och universitetshuset i Lund, universitetshuset i Upsala, men framförallt i Lunds domkyrka, ett arbete, som fortgått sedan slutet af 1870-talet och ännu ej är fulländadt. -rn.
1. Thulstrup, Magnus Andreas, norsk läkare, född i Köpenhamn d. 13 April 1769, blef student 1786 och kir. kandidat 1791. Sedan han innehaft flere anställningar såsom kirurg i Köpenhamn, kom han 1797 såsom militärkirurg till Kristiania. 1801--18 var han regementskirurg, vid Oplandske regementet, och bevistade såsom sådan krigen 1808--09 och 1814, blef 1809 förste medlem af norska sundhetskollegiet och 1813 ledamot af direktionen öfver det militära medicinalväsendet samt 1814 professor i kirurgi och förlossningskonst vid Kristiania universitet. År 1818 blef han öfverfältläkare och erhöll som sådan 1819 titeln generalkirurg. 1818 utnämndes han till förste lifmedikus. Derjämte var han till 1836 medlem af styrelsen öfver rikshospitalet, öfverkirurg, öfverläkare vid barnbördshuset och föreståndare för barnmorskeinrättningen. T. blef medlem af Svenska läkaresällskapet 1814, hedersledamot af svenska. Sundhetskollegiet 1816, hedersdoktor i Köpenhamn 1817 och medlem af Krigsvetenskapsakademien 1820. Han dog i Kristiania d. 18 Maj 1844. T. utvecklade ingen större författareverksamhet, men intog vid sidan af professor Skjelderup en framstående plats såsom grundläggare af de medicinska studierna i Norge. Såväl hos Kristian Fredrik som hos Karl Johan åtnjöt T. stort förtroende, och vid den senares hof var hans hustru, Eleonora Clauson-Kaas (f. 1778, d. 1823, styfdotter till danske statsministern F. J. Kaas), under många år anställd som statsfru. Y. N.
2. Thulstrup, Karl Magnus, militär, statsråd, den föregåendes brorson, född i Landskrona d. 12 Jan. 1805, blef 1822 student i Upsala och 1824 underlöjtnant vid Fältmätningsbridgaden af Ingeniörkåren (hvilken brigad sedan 1831 benämndes Topografiska kåren). 1832--50 var T. lärare i topografi vid högre artilleriläroverket å Marieberg samt avancerade derunder till major i Topografiska kåren (1850), S. å. utnämndes han till öfverstelöjtnant i armén och guvernör för krigsakademien å Karlberg. Denna plats beklädde han, under tiden befordrad till öfverste i armén (1853) och öfverstelöjtnant i ofvannämnda kår (1857), till 1861, då han d. 26 Mars utnämndes till generalmajor och kallades (fastän ej född af svenska föräldrar; hans fader var dansk och blef först 1808 naturaliserad svensk) till konsultativt statsråd i »den bästa bland ministèrer», af hvars popularitet med anledning af representationsförändringen äfven han blef delaktig. För T. personligen kunde uppgifvandet af adelns sjelfskrifvenhet hafva varit ett så mycket större offer, som han sjelf förvärfvat (1858) sin adliga sköld. Den 4 Juni 1868 blef T. chef för sjöförsvarsdepartementet, och d. 14 Jan. 1870 erhöll han afsked från statsrådsämbetet. Han utnämndes 1872 till inspektör för militärläroverken och 1874 till generallöjtnant, i hvilken befattning han qvarstod till sin död, i Stockholm, d. 29 Juli 1881. -- T. var led. af Krigsvet. akad. (1837) och Vet. akad. (1849), hedersled, af Örlogsmannasällsk. (1868) m. m. samt ledamot af flere komitéer, bl. a. vapen- och befästningskomitén, der han 1870 tog säte såsom ordförande. Han författade Lärokurs i beskrifvande geometri (1849; 2:dra uppl. 1854), De första grunderna af matematisk geografi och topografi (1855; 2:dra uppl. 1861) och uppsatser i Krigsvet.-akad:s handl. samt utgaf Prof å topografisk kartritning, anbefallde att följas vid svenska militärkartarbeten (1837).
3. Thulstrup, Karl Ludvig Henning, militär, tecknare, den föregåendes son, född i Stockholm d. 26 Okt. 1836, blef 1855 underlöjtnant vid Första lifgrenadier-regementet och genomgick sedan Mariebergs artilleriläroverk (1860). Större delen af åren 1861--73 tillbragte han vid Karlberg i olika lärarebefattningar och var 1882--90 chef för krigsskolan derstädes. 1873 ingick han vid den nybildade generalstaben samt blef der 1874 öfveradjutant och major och 1882 öfverstelöjtnant. I Maj 1890 utnämndes han till öfverste och chef för Södermanlands regemente. Sedan 1886 är han ledamot af Krigsvetenskapsakademien. -- Redan som kadett väckte T. uppmärksamhet för sina raska teckningar. Sedan har han utgifvit en mängd litografiska karrikaturhäften, såsom En samling skämt (1859), Komiska bagateller (1860--63), Militäriska fotografier (1860--62, delvis tills, med O. Brander), Minnen (1865--71) och Karikatyr-album (1872, 1873, 1875--81), hvarjämte han äfven lemnat teckningar till »Ny Ill. Tidning» och utgifvit Afbildningar af nordiska drägter, sådana de burits eller bäras uti olika landskap (1888--89; 16 planscher i litografiskt färgtryck med svensk och fransk text af J. H. Kramer). -rn.
4. Thulstrup, Bror Ture, genremålare, tecknare, den föregåendes broder, född d. 5 April 1848, blef underlöjtnant vid Svea artilleriregemente, fick sedan anställning i franska armén, tjenade vid Främlingslegionen i Algeriet och i fransk-tyska kriget, hvarunder han avancerade till kapten (1871), samt stred mot kommunarderna i Versailles. Sin konstnärliga underbyggnad erhöll han i Paris, men egnade sig först efter sin bosättning i New York (omkr. 1875) på fullt allvar åt konsten. T. har lemnat en mängd teckningar till »The Graphic» och Frank Leslie's och Harper's illustrerade tidningar samt äfven utfört aqvareller och oljemålningar. Företrädesvis berömmes han såsom militärmålare, men han har äfven utfört genrer i kostym från 18:de årh., scener och interiörer från Dalarna o. s. v. Hans taflor förekomma ofta på utställningarna i New York. -rn.