Tilsit, stad i preussiska reg.-omr. Gumbinnen (prov. Ostpreussen), vid venstra stranden af Memel och jernvägen Insterburg--Memel. 22,428 innev. (1885). Staden har flere vackra moderna byggnader, 3 protestantiska och 1 katolsk kyrka, 1 gymnasium (sedan 1586) och 1 realgymnasium. Jerngjuterier och maskinverkstäder, qvarnar, sågverk och tvålfabriker. Liflig handel med trävaror, spanmål, lin, hampa, sill och annan fisk. I omgifningarna finnas stora handelsträdgårdar, och stadens årliga hästmarknader hafva stor lokal betydelse. Floden är segelbar äfven ofvanför staden. -- T. fick stadsrättigheter 1552.
Historiskt intresse eger staden hufvudsakligen genom de freder, som Napoleon der afslöt 1807, d. 7 Juli med Ryssland och d. 9 Juli med Preussen. Vilkoren voro väsentligen följande. Preussen miste mer än hälften af sitt område, i det att det afträdde alla sina besittningar v. om Elbe (hvaraf bildades konungariket Westfalen), kretsen Kottbus till Sachsen, alla sedan 1772 förvärfvade polska besittningar till det nybildade hertigdömet Varsjav (endast guvern. Bialystok tillföll Ryssland) samt staden Danzig, som blef en fri stad. Det måste antaga kontinentalsystemet. Preussen och Ryssland erkände Napoleons bröder Josef, Ludvig och Jerome som konungar i Spanien, Holland och Westfalen, äfvensom Rhenförbundet. -- Utom freden ingicks emellan Napoleon och Alexander d. 7 Juli äfven ett hemligt fördrag om en off- och defensivallians. Det innehöll hufvudsakligen att, om England på af Ryssland bjuden medling ej ville ingå fred med Frankrike på vilkor att alla makters flaggor åtnjöte lika och fullkomligt oberoende på hafven och att de från Frankrike och dess allierade sedan 1805 eröfrade kolonierna återställdes, hofven i Köpenhamn, Stockholm och Lissabon skulle uppmanas att förklara England krig. Det af dessa tre hof, som vägrade att efterkomma uppmaningen, skulle betraktas såsom de allierades gemensamma fiende. Särskildt stadgades att, om Sverige vägrade, Danmark skulle tvingas till krig emot denna makt. Vidare öfverenskoms att, om Turkiet ej ville antaga Frankrikes medling och sluta fred med Ryssland, de förbundne skulle frånrycka det alla dess europeiska provinser så när som på Konstantinopel och Rumilien. Utom dessa och andra skriftliga uppgörelser förekommo åtskilliga muntliga aftal emellan de båda kejsarna. Kejsar Napoleon skall bl. a. hafva gifvit Alexander lof att såsom en ersättning för det krig med Sverige, hvartill alliansen kunde leda, taga Finland, emedan Sverige vore Rysslands »geografiske fiende». Och Napoleon skall hafva tillagt: »De vackra damerna i S:t Petersburg böra icke mera från sina palats höra de svenska kanonerna». -- Om de tilsitska öfveren skommelsernas vigtiga följder för den skandinaviska Norden se Kontinentalsystemet (slutet).