Times

Times, The [tejms], d. v. s. »Tiderna», engelsk daglig morgontidning, det största och mest inflytelserika blad i verlden, uppsattes af boktryckaren John Walter i Jan. 1785 och bar först namnet »The London daily universal register», tills tidningen i Jan. 1788 fick sitt nuvarande namn. Formatet var då mycket blygsamt. 1803 öfvertogs tidningens ledning af Walters son John Walter (d. 1847), T:s verklige skapare. Då denne ej ville understödja ministèren Pitts grundsatser, hämnades denna bl. a. genom att innehålla T:s utrikes post och sålunda låta de ministeriella tidningarna komma i förväg med nyheterna. Då skaffade T. sig med ofantliga omkostnader egna fartyg, postvagnar och löpare samt möjliggjorde en ökad spridning genom att (1814) införa Königs maskinpress, på hvars fullkomnande bladets egare sedan dess arbetat (numera tryckas 22,000 ex. i timmen). T. organiserade (tidigare än regeringen) månatliga underrättelser från Indien och införde fullständiga stenografiska parlamentsreferat. Till medarbetare skaffades de bästa förmågor, och de aflönades rundligt. Walter d. y. gjorde tidningen till ett troget uttryck för allmänna opinionen (»Englands verklige suverän»), äfven i dennas svängningar, och skapade på detta sätt af tidningen en statsmakt. I sjelfva verket har T:s hållningslöshet varit en af orsakerna till dess ofantliga inflytande. Tidningen skördar stora inkomster (öfver 7 mill. kr. årligen) af sin väl ordnade och omfångsrika annonsafdelning. T. har egna telegraflinier till sina filialer i Paris och Berlin. Parlamentsreferaten meddelas numera till tryckeriet genom telefon. I affären ingår egen tillverkning af behöfligt material, äfven papper och pressar. Tidningsbladet »The Mail», som utgifves 3 gånger i veckan, återgifver summariskt innehållet i T. Sedan 1877 utgifves äfven en veckoupplaga. Redaktionen är anonym. Tidningens nominelle egare är J. Walter (sonsons son till grundläggaren), men i sjelfva verket eges den af mer än 100 personer, de allra flesta af dem slägtingar till den förste Walter. Såsom hufvudredaktörer hafya Th. Barnes (1816--41) och J. Delane (1841--77) utmärkt sig för praktisk duglighet; den nuvarande är G. E. Buckle (sedan 1884). -- Bland märkliga ändringar i T:s hållning må nämnas dess plötsliga öfvergång till torypolitiken 1834 och dess omvändelse till frihandeln 1845. Att England upphört att ingripa i de europeiska jämnvigtsfrågorna för att i stället tillgodose sina separatintressen är till ej ringa del T:s verk. I fransk-tyska kriget 1870--71 var dess hållning mot Frankrike nästan fientlig. 1887 uppträdde T. skarpt mot Gladstones irländska homerule-politik; och 1889 utslungade den mot den irländske partichefen Parnell beskyllningar (i artikelserien »Parnellism and crime») för delaktighet i morden i Phoenixparken i Dublin, hvilket ledde till en monsterprocess, som betydligt skadat tidningens ekonomi och anseende. T. förlorade processen, som kostade den omkr. 3 1/2 mill. kr.