Timor

Timor, den östligaste och största af Små Sundaöarna, har en längd af omkr. 480 km., en medelbredd af 100 km. och en areal af 30,923 qvkm. Ön skiljer sig från de andra Sundaöarna genom läget af sin hufvudaxel (s. v.--n. ö. i st. f. v.--ö.), genom den öfvervägande mängden af äldre bergarter, såsom skiffrar, sandsten, kolförande kalksten och andra yngre sedimentära bildningar, samt genom sin mindre vulkaniska natur. Den ligger dock inom det stora vulkaniska bälte, som går i en stor båge från norra änden af Sumatra genom Java och de andra Sundaöarna till Amboina, Tidor, Temate, Djilolo och Filippinerna, och synes hafva åtminstone två overksamma och några slocknade käglor. Ytan är öfverallt ytterst ojämn och bergig, med en mängd oregelbundna åsar af 1,200--2,400 m. höjd, bildande ett mycket inveckladt orografiskt system. Högsta punkten synes vara Allas (3,500 m.), nära södra kusten. Till följd af de öfvervägande torra östan vindarna från slätterna i norra Australien har T. liksom Ombay, Flores och andra närliggande öar ett mycket torrare klimat, men en motsvarande fattigare vegetation, än Java och har få perenna strömmar och ingen större flod. Derför är ön fattig på naturalster, om man undantager de nästan orörda och knappast undersökta mineralskatterna, såsom jern, koppar och guld, hvilka synbarligen finnas i stor mängd på flere ställen. Höglandet producerar hvete och potates, medan skogslandet, som icke innehåller några sammanhängande skogar, har bl. a. sandelträ. Detta jämte hästar af en härdig ponyras utgör öns förnämsta export. Till sin naturalhistoria, fysiska bildning och oceaniska omgifning är T. fullständigt skildt från Australien. Massan af befolkningen utgöres af papua, blandade med malajer, indokineser och andra folkelement samt delade i ett stort antal mer eller mindre fientliga stammar, som tala omkr. 40 papuaiska och malajiska språk l. dialekter. Några äro ytterligt råa. I politiskt hänseende är T. deladt mellan Nederländerna (vestra delen, 14,700 qvkm., omkr. 300,000 innev.) och Portugal (Östra delen, 16,223 qvkm., omkr. 300,000 innev.), men en stor del utgöres faktiskt af små, oberoende stater. Den nederländska delen bildar med Flores, Sumba, Savu, Rotti och kringliggande småöar ett residentskap T., med hufvudstaden Kupang, omkr. 8,000 innev., på T.