Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Tlemsen

Ämne: Städer i Algeriet · Afrika

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 417–418 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Tlemsen (Tilimsan), stad i Algeriet, depart. Oran, ligger på 800 m. höjd på en afsats utmed norra sluttningen af en bergskedja och är genom en 59 km. lång jernväg förenadt med sin hamn Rahgun (Rachgoun). 19,745 innev. (1886), infödingar, européer och judar. Stadcn har ett härligt klimat och ett utomordentligt vackert läge, och dess hvita minareter, torn och tinnar höja sig pittoreskt öfver den omgifvande rika grönskan, närd af en mängd källor, hvilka gåfvo anledning till stadens latinska namn Pomaria. Af de 64 moskéer, som funnos vid den franska eröfringen, återstå 32; de öfriga hafva försvunnit eller ligga i ruiner. T. eger en vacker, modern katolsk kyrka i bysantinsk stil och 5 synagogor. Af citadellet, Mechuar (från 1145), som var de forne herskarnas praktfulla residens, återstå endast en del af moskén och en krenelerad mur, som innesluter, jämte flere vackra trädgårdar, de flesta militära inrättningarna (sjukhus, kaserner m. m.). Utanför staden ligger en stor murad bassäng, som nu användes för vattning. Hvad som återstår af Kissaria, den forna stadsdelen, der köpmän från Pisa, Genua, Katalonien och Provence med full religionsfrihet voro bosatta under almoraviderna, är nu spahis' baracker. Staden har en icke obetydlig industri, särskildt i läder, läderarbeten, vapen, ylleväfnader och mattor; den har ett stort antal mjöl- och oljeqvarnar, och trädgårdarna lemna en rik afkastning. Handeln med det inre Algeriet och med Marokko är mycket liflig. -- Staden T. delade efter romerska kejsarerikets fall nord-afrikanska kustens öden och innehades af olika muhammedanska dynastier. Sin rikaste blomstring hade den under 13:de--16:de årh., då dess folkmängd uppgick till mer än 100,000 pers. Den spanska ockupationen af Oran (1509) blef ett hårdt slag för den europeiska handeln på T., som småningom förlorade sitt område till turkarna. Sedan 1842 har T. tillhört fransmännen.