Treviso

Treviso. 1. Provins i norra Italien, i landskapet Venezien, mellan provinserna Venezia, Udine, Belluna, Vicenza och Padua. Areal 2,438 qvkm. 414,267 innev. (1888). Det är till större delen ett slättland, genomdraget af en mängd bevattnings- och flodfartskanaler. -- 2. Hufvudstad i nämnda prov., vid Piavesellas förening med Sile, som der är segelbar för större fartyg och genom kanaler står i förbindelse med Venezias laguner (27 km. aflägsna), och vid flere jernvägslinier. 17,374 innev. (1881). Det är en gammal, af murar omgifven stad, med smala, oregelbundna gator och hus i veneziansk stil, försedda med arkader. Märkliga byggnader äro katedralen S. Pietro (från 12:te årh., ombyggd i 15:de årh. genom P. Lombardi, men ännu ofullbordad), den gotiska kyrkan S. Niccolò (1310--52), båda med flere konstverk, stadshuset och teatern. På Piazza dell' Independenza står ett monument till minne af befrielsen från österrikarna. Nära staden, i byn Masèr, ligger Villa Giacomelli, byggd af Palladio, med fresker af P. Veronese. Staden är biskopssäte samt har ett vetenskapligt samfund och ett bibliotek (30,000 bd). Linne- och pappersmanufakturer, siden- och klädesväfverier samt tillverkning af smidesarbeten. -- T., som i forntiden hette Tarvisium, var den grymme Ezzelino da Romanos (d. 1259) egentliga residens. Det fick 1318 ett universitet (snart förlagdt till Padua) och förenades 1339 med Venezia, som det med få afbrott tillhörde till 1797, då det intogs af fransmännen under Mortier, som derför 1808 erhöll titeln hertig af Treviso. I Mars 1848 utbröt i T. en revolutionär rörelse, för hvilken den svaga österrikiska besättningen måste utrymma staden. I Juni månad måste staden dock gifva sig åt österrikarna.