Sida 345
Trettondedag jul ...
lebenden natur (6 bd, 1802--22) och Die erscheinungen und gesetze des organischen lebens (2 bd, 1831--33), i hvilka han nedlade summan af sina forskningar. T. var den förste, som i mera omfattande grad använde mikroskopet. Slutligen egnade han sig äfven åt zootomiska studier, särskildt öfver molluskerna. -- En broder till T., Ludolf Christian T. (f. 1779, d. 1864), var professor i botanik och direktor för den botaniska trädgården i Bonn. R. T-dt.
Treviri. Se Treveri.
Tre vise männen. Se Heliga tre konungar.
Treviso. 1. Provins i norra Italien, i landskapet Venezien, mellan provinserna Venezia, Udine, Belluna, Vicenza och Padua. Areal 2,438 qvkm. 414,267 innev. (1888). Det är till större delen ett slättland, genomdraget af en mängd bevattnings- och flodfartskanaler. -- 2. Hufvudstad i nämnda prov., vid Piavesellas förening med Sile, som der är segelbar för större fartyg och genom kanaler står i förbindelse med Venezias laguner (27 km. aflägsna), och vid flere jernvägslinier. 17,374 innev. (1881). Det är en gammal, af murar omgifven stad, med smala, oregelbundna gator och hus i veneziansk stil, försedda med arkader. Märkliga byggnader äro katedralen S. Pietro (från 12:te årh., ombyggd i 15:de årh. genom P. Lombardi, men ännu ofullbordad), den gotiska kyrkan S. Niccolò (1310--52), båda med flere konstverk, stadshuset och teatern. På Piazza dell' Independenza står ett monument till minne af befrielsen från österrikarna. Nära staden, i byn Masèr, ligger Villa Giacomelli, byggd af Palladio, med fresker af P. Veronese. Staden är biskopssäte samt har ett vetenskapligt samfund och ett bibliotek (30,000 bd). Linne- och pappersmanufakturer, siden- och klädesväfverier samt tillverkning af smidesarbeten. -- T., som i forntiden hette Tarvisium, var den grymme Ezzelino da Romanos (d. 1259) egentliga residens. Det fick 1318 ett universitet (snart förlagdt till Padua) och förenades 1339 med Venezia, som det med få afbrott tillhörde till 1797, då det intogs af fransmännen under Mortier, som derför 1808 erhöll titeln hertig af Treviso. I Mars 1848 utbröt i T. en revolutionär rörelse, för hvilken den svaga österrikiska besättningen måste utrymma staden. I Juni månad måste staden dock gifva sig åt österrikarna.
Treviso, G. da. Se Pennacchi 2.
Treviso, hertig af. Se Mortier.
Trévoux [-vou], stad i franska depart. Ain, vid Saône och Paris--Lyon--Medelhafsbanan. Omkr. 3,000 innev. Tillverkning af guld- och silfverarbeten.
Triad (af Lat. trias, genit. triadis, Grek. trias, trea), tretal, trefald; treenighet; samhörande grupp af tre gudar. Jfr Talsymbolik.
Triage [-asj], Fr., utskott. Triage de cafè, »utskottskaffe». Se Kaffe, sp. 1,576.
Triandria (af Grek. tri-, tre, och andreios, manlig), »tremänningar», bot., benämnes den 3:dje klassen i Linnés sexualsystem. Till denna klass, som har 3 fria, lika långa ståndare, höra gräsens stora familj, svärdsliljorna, saffran m. fl.
Triangel (Lat. triangulum, af tres, tre, och angulus, vinkel). 1. Matem., en sluten figur, som bildas af tre linier, hvilka två och två skära hvarandra. Ligga alla tre linierna i samma plan, kallas triangeln en plan triangel. Bland plana trianglar äro de rätliniga, d. v. s. de, som bildas af tre räta linier, de vigtigaste; och då man talar om en triangel utan särskild tilläggsbestämmelse, menas dermed i vanliga fall en rätlinig triangel. Hvar och en af de tre linierna i en triangel kallas en sida. Den ställning två sidor intaga till hvarandra kallas en vinkel i densamma. En triangel kallas trubbvinklig eller rätvinklig, alltefter som en vinkel i densamma är trubbig eller rät; äro alla vinklarna spetsiga, kallas triangeln spetsvinklig. Likbent kallas en triangel, om två sidor i densamma äro lika stora; liksidig kallas den, om alla tre sidorna äro lika stora. Summan af alla tre vinklarna i en triangel är lika med två räta vinklar (jfr dock Parallelteori i art. Parallel). Med höjd i triangeln förstår man en rät linie, som är dragen från en vinkelspets lodrätt mot motstående sida; denna sida kallas då bas. Triangelns yta är lika med halfva rektangeln af höjden och basen. -- Bland icke plana trianglar må särskildt nämnas sferiska trianglar, hvilka bildas af tre storcirklar på en sfers yta. Se vidare Trigonoinetri. -- Om den liksidiga triangelns symboliska betydelse se Treenighet. -- 2. Musikt., slaginstrument, som består af en i triangelform böjd stålstaf, hvilken hänger vid ett band och anslås medelst en annan staf. Instrumentet afser icke att angifva någon bestämd ton, utan endast att markera rytmen. 1. G. E. 2. A. L.
Triangelmätning (triangulering, triangulation), geod., ett sätt att verkställa mätningar på jordytan, hvilket består deri att uti ett triangelnät (d. v. s. en följd af intill hvarandra gränsande trianglar), som förut blifvit utstakadt, vinklarna direkt mätas och sidorna genom trigonometrisk räkning finnas, sedan en af dem (basen) blifvit uppmätt. Uti starkt kuperad terräng är direkt längdmätning ansenligt försvårad eller t. o. m. i vissa fall omöjliggjord, men just i sådana fall visar triangelmätningen sig gynsam derigenom att man med lätthet kan uppsöka högt belägna punkter (bergstoppar), från hvilka man har en vidsträckt utsigt, och hvilka beteckna triangelpunkterna, der vinkelbestämningarna skola utföras. -- Triangelmätningar af första ordningen äro sådana, der triangelkedjan (nätet) sträcker sig öfver i allmänhet åtminstone tiotals mil, och hvilka skola tjena antingen rent vetenskapligt ändamål (gradmätningar, afsedda att bestämma jordkroppens form och storlek) eller ock till att utgöra hufvudstommen för landets kartverk. Emedan de små, oundvikliga mätningsfelen hopa sig, alltefter det man aflägsnar sig från baslinien och successivt den ena triangeln fogas till den föregående, och man derför måste gå till väga med den största omsorg, för att det slutliga felet ej skall uppgå till ett afsevärdt
Källa: Project Runeberg ·
