Sida 220
Tobler ...
företrädesvis genom sina topografiska undersökningar af flere trakter i Palestina, hvilket han flere gånger besökte. Hans förnämsta arbete på detta område är Topographie von Jerusalem und seinen umgebungen (2 bd, 1853--54).
Tobler, Adolf, schweizisk filolog, f. 1835, blef 1867 docent vid universitetet i Zürich samt kallades s. å. till Berlin som universitetsprofessor i romanska språk och blef 1882 ledamot af vetenskapsakademien derstädes. T. är lärjunge af Diez, hvilkens arbete han värdigt fortsatt, och han räknas nu med full rätt som en af samtidens allra främsta romanister. Han har i mönstergilla editioner publicerat ett stort antal äldre franska och italienska texter. Sin största betydelse torde han dock ega genom sina värdefulla uppsatser i det franska språkets historiska syntax och genom den fornfranska ordbok, som han under flere decennier med mycken omsorg förberedt. Ehuru han ännu ej offentliggjort densamma, kan man dock redan nu uppskatta dess stora värde genom de utdrag derur, som han vid olika tillfällen meddelat. -- T:s broder, Ludwig T., f. 1827, professor i Zürich, är äfvenledes en framstående filolog, särskildt på det germanska språkområdet. P. A. G.
Tobo, bruk. Se Löfsta.
Toboggan (förvrängn. af Indian. odabagan, släde), en i Canadas vintersport allmänt bruklig kälke utan medar. En toboggan består helt enkelt af ett tunnt, 1/2 m. bredt och 2 m. långt bräde (af ek, ask el. dyl.) med starkt öfverböjd framdel och sex tvärkäppar jämte två längre sidokäppar fastgjorda på ofvansidan (medelst läderremmar och borrhål). Denna kälke låter med fördel använda sig på djup och mjuk snö.
Tobol [tabå'l], biflod fr. v. till Irtysj i prov. Turgai samt guvern. Orenburg och Tobolsk i Sibirien. Den upprinner på östra sidan af södra Ural, flyter i nordöstlig riktning, hvarunder den fr. v. upptager Uj, Isset, Tura och Tavda. samt förenar sig vid staden Tobolsk med Irtysj. Dess längd är omkr. 1,500 km. Med inträdet i guvern. Tobolsk blir den segelbar och har ett djup af 2--5 m.
Tobolsk [tabå'lsk]. 1. Guvernement i Vest-Sibirien, omgifvet af Ishafvet i n., guvern. Archangel, Vologda, Perm och Orenburg i v., Akmolinsk och Semipalatinsk i s. samt Tomsk och Jeniseisk i ö. Areal omkr. 1,4 mill. qvkm T. upptager större delen af nordvestra Asiens lågland (endast längst i n. v. ingå Uralbergen inom området) och höjer sig knappast någonstädes mer än ett hundratal m. öfver hafsytan Låglandet är i s. grässtepper eller prärier längre norrut ofantliga kärrtrakter (urman) sparsamt skogbevuxna, samt närmare Ishafve trädlösa tundror. De södra stepperna äro af tvänne olika slag: Toboloch Ischimsteppen i v. samt Barabasteppen i ö. Den förra, omkr 110,000 qvkm., är en af de bördigaste trakter i ryska riket, till större delen betäckt af »svart jord» och bebodd af mer än 800,000 pers., nästan alla ryssar (endast 14,000 pers. af annan stam), så att denna trakt är mer rysk än sjelfva Volgaguvernementen. Den odlade jorden upptager mer än 14,000 qvkm., och trakten lofvar att blifva en verklig kornbod för Sibirien och nordöstra Ryssland. Baraba-steppen, omkr. 142,000 qvkm., tillhör endast med sin vestra del detta guvern. Äfven der är marken mycket bördig, men de bördiga trakterna äro skilda af sjöar och kärrtrakter. Klimatet har stora ytterligheter. Endast 194 dagar vid Isjiin och 153 vid Berezov hafva en temperatur öfver 0°, och Ob vid Obdorsk är tillfrusen 219 dagar (Irysj vid Tobolsk 176 dagar). T:s största flod är Ob, som är segelbar genom hela guvern. och upptager ett stort antal bifloder, af hvilka Ttysj med sina tillflöden är den största. Sjöar, af hvilka flere med salt vatten, förekomma i stort antal i södra delen; alla minskas de hastigt och försvinna, hvarigenom trakten på en mansålder betydligt förändras. Folkmängden uppgår till omkr. 1,3 mill. (deraf 95 proc. ryssar) och ökas hastigt dels genom frivillig inflyttning, dels genom förvista. 1879 var de sistnämndes antal enligt registren öfver 59,000, men af dessa hade minst 20,000 försvunnit. Den icke ryska befolkningen består af tatarer, omkr. 30,000, och andra turkiska folk, omkr. 9,000, i s., ostjaker, omkr. 22,000, hufvudsakligen vid Ob, samojeder, omkr. 7,000, längst i n., och voguler, omkr. 6,000, i n. v. Ryssar och tatarer idka jordbruk; de öfrige lefva mer eller mindre uteslutande af jagt och fiske, och de nordliga folken hafva stora renhjordar. De största städerna äro Tobolsk (hufvudstad) och Tiumen. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvern., på högra stranden af Irtysj, nära dess förening med Tobol, 55 m. öfver hafvet. Omkr. 20,000 innev. Sedd från Irtysj, har staden ett pittoreskt utseende, med sin kreml på en 70 m. hög mergelkulle, sina mer än 20 kyrkor och flere vackra byggnader. Kreml, byggd under Peter I af svenska krigsfångar efter mönstret af kreml i Moskva, inrymmer bl. a. två katedraler från slutet af 17:de årh. Guvernörens palats, regeringsbyråerna, seminariet, gymnasiet samt en högt ansedd flickskola ligga i den öfre delen af staden. Der står äfven en minnesvård öfver Jermak, Sibiriens eröfrare, och vid det stora torget ligger det ofantliga fängelset, der mer än 2,000 förvista samlas under seglationstiden. Den nedre stadsdelen utmed Irtysj lider ofta af öfversvämningar. Staden drifver liflig handel med spanmål söderifrån, salt från Semipalatinsk, trävaror och fisk från nedre Ob. T. anlades 1587. Efter nederlaget vid Poltava fördes ett stort antal fångna svenska officerare till denna stad (antalet uppgick slutligen till omkr. 850), der de för att lifnära sig måste tillgripa hvarjehanda yrken. Många af deras arbeten, hvilka vunno stor afsättning bland de i slöjder och konstfärdighet den tiden tämligen oerfarne ryssarna, hafva bevarats till våra dagar och (sedan 1888) sammanförts till ett museum, Svenska museet, der nu förvaras sigillstampar, dryckeskannor af trä, snusdosor, tobakspipor, ringar, kedjor, ljusstakar, ur, speldosor, speglar, jagtredskap, handskrifna böcker m. m. I T. funnos äfven en svensk skola (inrättad 1713 af kapten C. Fr. von Wreech,
Källa: Project Runeberg ·
