Sida 597
Tåby, socken i Östergötlands län
fördelaktiga vilkor förvärfva den vidsträckta egendom, n:r 25 och 27 Norrtullsgatan, dit den redan förut blifvit förflyttad, och der den fortfarande är förlagd. -- Sedan 1882, då fröken Berglind efterträddes i sin befattning som föreståndarinna af fröken A. Segerstedt, har skolan öfvergått från teckenskola till ren talskola. Undervisningen omfattar kristendom, modersmålet, räkning, naturkunnighet, geografi, fäderneslandets historia, ritning, gymnastik, handarbeten och slöjd. Dessutom lemnar anstalten åt helpensionärerna husrum, kost, tvätt, skötsel och läkarevård. Barnen emottagas i en ålder af 6 till 10 år, antingen som helbetalande eller mindre betalande eller ock som fripensionärer. Gossar, som fyllt 12 år, kunna endast vara halfpensionärer. Undervisningstiden beräknas till omkr. 8 år. Anstalten vårdade 1889--90 18 barn, och vid 1889 års slut uppgingo dess tillgångar till 129,847 kr. J. M--r.
Tystberga, socken i Södermanlands län, Rönö härad. Areal 8,733 har. 1,277 innev. (1890). Annex till Bälinge, Strengnäs stift, Nyköpings Östra kontrakt.
Tystnadssystem. Se Fängelsesystem.
Tyszkiewicz [tysjkie'vitj], Eustachy, polsk fornforskare, f. 1814, d. 1873, var 1855--65 president för arkeografiska kommissionen i Vilna och föreståndare för arkeologiska museet derst., till hvilket han hade skänkt sina samlingar. T. skref bl. a. historiska monografier, arbetet Archeologia na Litwie (1872) och bref öfver Sverige (2 bd, 1846).
Tytler [ti'tlör], skotska historieskrifvare. -- 1. William T., f. 1711, d. 1792, till yrket jurist, rönte stor framgång med ett arbete (1759) öfver Maria Stuart, i hvilket han tog denna drottning i försvar mot Robertsons och Humes skarpa domar. Han utgaf den skotske konungen Jakob I:s dikter med biografisk inledning (1783) och skref öfver Skotlands folkmusik m. m. -- 2. Alexander Fraser T., f. 1747, d. 1813, den föregåendes son, var 1780--90 professor i historia vid Edinburghs universitet och beklädde derefter höga juridiska ämbeten samt fick titeln lord Woodhouselee. Hans arbete Elements of general history (1801, flere uppl.) öfversattes på många språk. -- 3. Patrick Fraser T., f. 1791, d. 1849, den föregåendes son, är mest känd genom sitt stora verk History of Scotland (9 bd, 1828--43), förtjänstfullt genom grundliga källforskningar och klar, målande stil. Bland hans öfriga arbeten märkas Life of Sir Walter Raleigh (1833) och England under the reigns of Edward VI and Mary (2 bd, 1839).
Tytterskär (F. Tytärsaari), en liten utö, om 5 qvkm:s areal, i finska andelen af Finska viken. Befolkningen, omkr. 350 pers., finsktalande, bildar med den närbelägna ön Högland Höglands och Tytärsaari församling af Fredrikshamns kontrakt, Borgå stift. A. G. F.
Tzetzes, Johannes, bysantinsk grammatiker och polyhistor i 12:te årh., försökte sig äfven som skald, men i bysantinernas vanliga smaklösa och uppskrufvade manér. En bland hans dikter med titeln Iliaka behandlar de trojanska sagorna. Hans omfångsrikaste verk är en mytologisk-historisk lärodikt (Biblos historike) i 13 afdelningar. Han efterlemnade jämväl åtskilliga vidlyftiga, från äldre källor sammandragna, kommentarer till forngrekiska skalder. Vid en del af dessa arbeten biträddes han af sin äldre broder Isaak T. A.. M. A.
Tzia. Se Keos.
Tzimiskes. Se Johannes, östromerska kejsare, 1.
Tzschirner, Heinrich Gottlieb, tysk protestantisk teolog, f. 1778 i Mittweida (Sachsen), der fadern var prest. 1800 blef han adjunkt vid filosofiska fakulteten i Wittenberg, men lemnade snart sin tjenst för att vikariera för sin sjuke fader; och då denne omedelbart derefter dog, qvarstannade T. såsom diakon i Mittweida. Hans Geschichte der apologetik (I, II, 1801--05) föranledde 1805 hans kallande till Wittenberg såsom professor i teologi. 1809 blef han teologie professor i Leipzig och 1815 superintendent derstädes. Han afled 1828. -- T:s teologiska ståndpunkt var en moderat rationalism. I sina af F. V. Reinhards »Geständnisse» föranledda Beurtheilende darstellung der dogmatischen systeme, welche in der protest. kirche gefunden werden (1810, 1811) och Briefe (1811) sökte han mot denne bevisa dels rationalismens berättigande såsom en uppfattning af kristendomen, dels att man måste strängt skilja mellan rationalism och naturalism. Den förra håller på begreppet uppenbarelse, erkänner den heliga historiens sanning samt betraktar bibeln såsom uppenbarelseurkund och kyrkan såsom en af försynen föranstaltad, för sedlighetens främjande afsedd institution. Naturalismen deremot förkastar idén om en uppenbarelse, förnekar den evangeliska historiens sanning samt förklarar bibeln för en blott mensklig bok och kyrkan för en af en tillfällighet uppkommen förening. Uppenbarelsens ändamål är, enligt T., att kungöra och bekräfta förnuftsreligionens fördunklade eller ännu ej kända sanningar. Man kan derför, menade han, hvad uppfattningen af kristendomens innehåll angår, vara rationalist, men i fråga om sättet för dess uppkomst och införande i verlden supranaturalist. T. utmärkte sig för en stor fördragsamhet gent emot olika tänkande och en djup aktning för samvetets och forskningens frihet. Men vid sin toleranta uppfattning af förhållandet mellan de olika kyrkosamfunden förlorade han aldrig ur sigte, att protestantismen gent emot den romerska kyrkan representerade friheten och framåtskridandet. Mot de under reaktionsperioden efter restaurationen framträdande insinuationerna från katolsk sida om protestantismens revolutionära karakter utgaf han Protestantismus und katholioismus aus dem standpunkte der politik betrachtet (1822), som snart utkom i franska, engelska och holländska öfversättningar. I en särskild skrift (1826) försvarade han Zschokkes »Stunden der andacht» mot de våldsamma anfall, för hvilka de, i synnerhet från katolsk sida, voro utsatta.
Tåby, socken i Östergötlands län, Björkekinds härad. Areal 3,012 har. 909 innev. (1890).
Källa: Project Runeberg ·
