Troja

Troja. 1. (Grek. Troie, Troia, äfven Ilios, Ilion; Lat. Troia, Ilium, Ilion) Den genom de homeriska sångerna frejdade hufvudstaden i det troiska riket l. Troas (se d. o.). Stamfader för detta rikes herskareätt var enligt sagan Dardanus (se d. o.), hvilken vid foten af Ida grundlade staden Dardania. Dennes sonson var Tros, efter hvilken såväl Troja som Troas fått sitt namn. Såsom den egentlige grundläggaren af staden T. uppgifves dock Tros' son Ilos, efter hvilken den fått namnet Ilios l. Ilion. Dennes son var Laomedon, åt hvilken Poseidon och Apollon uppbyggde Trojas fästningsmurar. Dessa stormades och förstördes första gången af Herakles i förening med Telamon med anledning af Laomedons vägran att utbetala den för räddandet af Hesione (se d. o.) betingade lönen. En fullständig ödeläggelse drabbade staden genom det ryktbara trojanska kriget (se d. o.), hvilket inträffade under Laomedons son Priamos' regering. -- T. beskrifves i de homeriska sångerna såsom en ståtlig stad med breda gator och en högt belägen borg, Pergamos (senare äfven kallad Pergamon och Pergama), inom hvilken såväl Pallas Athenes tempel och öfriga helgedomar som Priamos', Hektors och Paris' palats voro belägna. Af stadens portar nämnes särskildt blott den Skaiiska (egentl. den »venstra» eller »vestra»), som vette mot hafskusten och det grekiska lägret. Frågan om det homeriska T:s läge är ännu i dag omtvistad. Länge tog man tämligen allmänt för gifvet, att T. legat på samma plats (nu Hissarlik), som intogs af det nya, under historisk tid anlagda Ilion (se d. o.), ehuru redan hos en och annan bland de forntida författarna träffats protester mot denna uppfattning. Den förste, som i senare tider fäst uppmärksamheten på denna fråga, är den franske upptäcktsresanden Lechevalier, hvilken, efter att åren 1785 och 1786 hafva besökt Troas, sökte bevisa, att läget vid Hissarlik icke öfverensstämmer med de homeriska sångernas beskrifningar och att platsen för det homeriska T. snarare bör sökas längre inåt landet på höjden Balik Dag, i närheten af den turkiska byn Bunarbaschi. Denna åsigt har vunnit bifall hos många framstående lärde, och några ställen i de homeriska sångerna, hvilka synas tala för Hissarlik, hafva af den nyare kritiken på mer eller mindre goda skäl förklarats vara senare interpolationer, tillkomna med afseende på det redan befintliga nya Ilion. Ett epokgörande inlägg till förmån för Hissarliksteorien har åstadkommits genom H. Schliemanns sedan 1871 i flere repriser utförda storartade utgräfningar på sistnämnda plats (se Ilion och Schliemann). Den vetenskapliga betydelsen af de der gjorda fynden är ännu långt ifrån afgjord. I sjelfva verket torde det vara en vansklig uppgift att med ledning af de homeriska sångerna noggrant bestämma det gamla T:s läge och bringa detta i öfverensstämmelse med verklighetens lokala förhållanden. Ty efter all sannolikhet har den homeriska topografien såväl som de i de homeriska sångerna skildrade händelserna till stor del framgått ur skaldens fantasi. -- 2. Se Troia. A. M. A.