Trubetskoj

Trubetskoj, rysk fursteslägt, som leder sina anor från litaviske storfursten Olgerd (d. 1377), Jagellos fader, och som har sitt namn efter staden Trubetsk (nu Trubtjevsk, i guvern. Orel). -- 1. Fedor Michailovitj, furst T., död 1602, deltog i kriget emot svenskarna i Östersjöprovinserna. -- 2. Dimitrij Timofejevitj, furst T., död 1625 såsom vojevod i Tobolsk, tog en mycket betydande del i de oroligheter, som framkallades genom de falske Dimitriernas uppträdande (se härom bd 14, sp. 1,561--62), och sträfvade t. o. m. efter tronen, men måste vika för Mikael Romanov (1613). Vid Staraja-Rusa, der han förde befälet, flydde hans folk för svenskarna (1614). -- 3. Ivan Jurjevitj, furst T., född 1664, guvernör i Novgorod, general, föll vid Narva (1700) i svenskarnas händer och hölls sedermera ända till Okt. 1718 i en stundom hård fångenskap (i Stockholm, i Örebro, i Jönköping och på Visingsborg), som sedan 1711 delades af hans maka Arina, hvilken med sina tre barn begifvit sig öfver till Sverige. T. blef sedermera guvernör i Kiev, generalfältmarskalk (1728), senator (1730) och ledamot af konseljen (1741). Död 1750. -- 4. Nikita Jurjevitj, furst T., den förres brorson, f. 1699, d. 1768, var under kejsarinnan Anna generalkrigskommissarie, intogs af kejsarinnan Elisabet i konseljen (1741) samt blef 1756 generalfältmarskalk och 1762 konferensminister. T. var en literärt anlagd man. -- 5. Vasilij Sergejevitj, furst T., f. 1776, var generaladjutant hos kejsarna Alexander I och Nikolaus, blef 1826 kavallerigeneral och dog 1841 såsom ledamot af riksrådet. Han var (1805--06) gift med hertiginnan Katarina af Sagan. Hans sondotter Sonja äktade 1857 hertigen af Morny. -- 6. Sergej, furst T., f. 1790, d. 1860, var, ehuru stabsöfverste och guvernör i Kiev, en af hufvudmännen för »dekabristupproret» 1825 och dömdes derför till döden. Straffet lindrades till lifstids tvångsarbete i Sibirien, hvarifrån T. 1856 fick återvända.