Tuna

Tuna, 1. Socken i Kalmar län, Tunaläns härad. Areal 24,707 har. 2,916 innev. (1890). T. utgör ett till egaren af Tuna säteri patronelt pastorat, Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt. -- 2. Socken i Södermanlands län, Jönåkers härad. Areal 5,272 har. 1,025 innev. (1890). T. bildar med Bergshammar och Tunaberg ett konsistorielt pastorat, Strengnäs stift, Nyköpings Vestra kontrakt. -- 3. Socken i Upsala län, Olands härad. Areal 5,687 har. 1,194 innev. (1890). T. bildar med Stafby ett konsistorielt pastorat, Upsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt. -- 4. Socken i Vesternorrlands län, Tuna tingslag. Areal 21,365 har. 3,358 innev. (1890). T. bildar med Attmar ett regalt pastorat, Hernösands stift, Medelpads kontrakt. -- 5. Tingslag i Vesternorrlands län, ingår i Medelpads Vestra domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Tuna, Attmar och Stöde. Areal 1,261 qvkm. 11,255 innev. (1890). -- 6. (Helsing-Tuna) Socken i Gefleborgs län, Forsa tingslag. Areal 10,571 har. 3,992 innev. (1890). H.-T. utgör ett konsistorielt pastorat, Upsala stift, Helsinglands Norra kontrakt. -- 7. (Stora Tuna) Socken i Kopparbergs län, Falu domsagas Södra tingslag, Falu fögderi, ligger på båda sidor om Dalelfven mellan Gagnefs och Torsångs socknar samt omkring Tunaån, som från h. infaller i Dalelfven och delar socknen i Ofvanbrodelens och Utanbrodelens länsmansdistrikt. T. utgör tillsammans med Amsbergs (Amundsbergs) kapell ett regalt pastorat i Vesterås stift, Stora Tuna kontrakt. Till 1869 hörde dit såsom kapell Silfbergs socken (Nikolai kapell), till 1778 Gustafs socken under namn af Enebacka kapell samt före reformationstidehvarfvet mer eller mindre fullständigt de nuv. pastoraten Aspeboda, Säter, Grangärde och Ludvika. Arealen af pastoratet utgör omkr. 60,000 har. 12,184 innev. (1890) i T. Öfver större delen af socknen utbreder sig den bördiga, af blånande berg omkransade Tunaslätten, som dock är tämligen kuperad. Hufvudnäringen utgöres af jordbruk och boskapsskötsel. Grufdrift, jernförädlingsindustri och sågverksrörelse äro äfven af betydelse. 1890 upptogos ur 3 gruffält 7,723 ton jernmalm, och Kopparbergs bergslags inom T. belägna jern- och sågverk Domnarfvet (se d. o.) är en af de mest storartade industriella anläggningar i riket. Kommunikationsväsendet är starkt utveckladt. Nedanför den stora forsen vid Domnarfvet eger en liflig ångbåtstrafik rum på Dalelfven, och äfven Tunaåns nedre lopp (till Tunabro) trafikeras med ångbåtar. Bergslagsbanan, som vid Domnarfvet går fram öfver Dalelfven på en storartad jernvägsbro, skäres vid Borlänge station af Södra Dalarnas jernväg (Krylbo--Borlänge- och Borlänge--Insjö-banan), till följd hvaraf der uppstått en köpingslik by med hotell, handelsbodar, mejeri, m. m. Kyrkan är en stor vacker stenbyggnad från medeltiden. Derbredvid upprestes 1882 ett monument öfver J. O. Wallin, som föddes i T. Ej långt derifrån ligga Stora Tuna station vid Södra Dalarnas jernväg och Rommehed (förr kallad Tuna hed), Dalregementets exercisplats. Ofvanför Domnarfsforsen ligger vid Dalelfven den för sin naturskönhet bekanta egendomen Båtsta och nära Domnarfvet landshöfdingebostället, kungsgården Hushagen, med lemningar af det från den engelbrektska resningen bekanta Borganäs slott. I T. finnes ock en folkhögskola, Fornby. Någon särskild sockendrägt begagnas ej mer. -- Till följd af sin centrala belägenhet mellan öfre Dalarna (egentliga Dalarna) och bergslagen utgjorde T. af ålder ett slags medelpunkt för Dalarna, hvilket torde vara orsaken till att dess kyrkoarkiv är synnerligen rikt på värdefulla historiska handlingar. Under den senare medeltiden erhöll landskapet en gemensam tingsplats i T., och det var på »landsting» i T., som Gustaf Vasa 1525 och 1528 höll räfst med de upproriske dalkarlarna. Ett hit af Jakob Näf (se denne) utlyst landsting blef ock anledningen till det s. k. Näftåget, hvarunder Näf med ett par följeslagare mördades af den uppretade allmogen vid Tuna kyrka. Under medeltiden (åtminstone från 1300-talet) var kyrkoherden i T. medlem af Vesterås domkapitel (kanik) och synes i denna egenskap hafva utöfvat uppsigt öfver presterskapet i Dalarna. Då fanns der äfven ett slags kloster, Vårfrugille, som synes hafva varit filial af stiftelser i Vesterås och Eskilstuna. 1554 ämnade Gustaf Vasa alldeles skilja Dalarna från Vesterås stift, då dess kyrkostyrelse skulle förläggas till T. eller Falun, och några kyrkoherdar i T. buro derefter verkligen titeln »ordinarius» (den titel, som under Gustaf Vasas senare tid tilldelades stiftsstyresmännen i st. f. biskop). 1607--09 utarbetades förslag till anläggande af en stad i T. (Gustafsstad), hvilken skulle blifva residens för »superintendenten» öfver bergslagen och Dalarna och erhålla en lärdomsskola. Men någon stadsanläggning kom ej till stånd, antagligen emedan Falun skulle hafva försteget, och dermed uppgafs tanken på en särskild stiftsstyrelse i T. -- Jfr. M. A. Sahlstedt: »Stora Tuna i Dahlom och Bergom minnes-Döme» (stor fol.; 1743). -- 8. Kontrakt i Vesterås stift. Se Stora Tuna 2. 7 S. B.