Turin

Turin (Ital. Torino), hufvudstad i landskapet Piemont och provinsen Turin (denna provins har en areal af 10,535 qvkm. med 1,077,506 innev. 1888), ligger vid Dora Riparias förening med Po på 340 m. höjd öfver hafvet. Genom regelbundenheten i sin anläggning (med breda, raka gator, stora öppna platser och trädgårdar) skiljer T. sig från öfriga storstäder uti Italien. Den stora Piazza Castello, med det kungliga slottet, bildar stadens medelpunkt. Der utmynna de lifligast trafikerade gatorna: Via Roma, Via Garibaldi och den vackra, breda Via di Po, stadens egentliga corso, hvilken går till Piazza Vittorio Emmanuele (med Viktor Emanuels staty) vid Ponte di Po och på ömse sidor i hela sin längd är försedd med breda båggångar (portici). I sydöstra hörnet af Piazza Castello ligger Galleria dell' Industria subalpina, med kaféer och konsertsalar, men på långt när ej jämförligt med Milanos Galleria. Bland öfriga öppna platser må nämnas Piazza San Carlo, en regelbunden, af palats omgifven fyrkant med hertig Emanuel Filiberts ryttarestaty, P. Carlo Emmanuele med Cavours staty (af Dupré), P. Carlo Felice, omgifven af med arkader försedda palats, hvilka omsluta en vacker square med fontän och en bronsstaty af patrioten, skalden och målaren Massimo d'Azeglio, och i s. v. begränsadt af centralbangården, ostridigt den vackraste uti Italien, P. Carlo Alberto, med denne konungs bronsstaty, den nya, af praktfulla palats omgifna P. dello statuto (»författningsplatsen»), som bildar en präktig ingång till Via Garibaldi, med ett kolossalt monument till minne af Mont Cenis-tunnelns genomskärning, samt den nya P. Solferino med hertig Ferdinands af Genua ryttarestaty. Vackrast bland de offentliga trädgårdarna är Nuovo Giardino pubblico vid venstra stranden af Po, på hvars andra sida sträcker sig en rad höjder, der bl. a. ligger ett kapucinkloster, il Monte. Der ofvanför har den italienska alpklubben en station, från hvilken man har en härlig öfverblick öfver floden, staden, slätten och alpkedjan, som afslutar hela bakgrunden i v. och n. Vidare märkas Cernaja-squaren i närheten af citadellet med bronsstaty af generalen Aless. La Marmora, de nya squarerna i den stadsdel, som uppbygts i den forna offentliga trädgården Ripari, med flere marmorstatyer, samt den forna Piazza d'armi, nu delvis bebyggd med villor och präktiga byggnader och prydd med ett storartadt monument af Viktor Emanuel II (af Costa) samt genomskuren af Corso Vittorio Emmanuele II, som med sina förlängningar bildar en af de mest storartade gator i verlden. På norra sidan af Piazza Castello ligger k. slottet (Pal. reale), påbörjadt 1660, till det yttre en enkel tegelstensbyggnad, men präktigt inredt. En slottsflygel inrymmer den k. rustkammaren, samt k. biblioteket (60,000 bd, 3,000 handskrifter). Midt på Piazza Castello ligger det gamla Pal. Madama (fordom Pål. del Castello), den enda medeltidsbyggnaden i T., uppförd i senare hälften af 13:de årh. Der hade till 1865 senaten sina lokaler, och der fanns den k. tafvelsamlingen. Denna har numera ett eget palats, som äfven inrymmer ett antiqvitetsmuseum, af stort intresse såväl för sina italienska fornsaker som särskildt för de egyptiska, samlade af Donati och Drovetti. De naturvetenskapliga samlingarna förvaras i Pal. Carignano, 1848--60 lokal för det sardinska, 1860--65 för det ital. parlamentet. Stadens samlingar finnas i Museo Civico och omfatta tre afdelningar: den prehistoriska och etnologiska, den konsthistoriska och industriella och en för nyare konst. -- Den märkligaste af stadens kyrkor är katedralen San Giovanni, en korskyrka i renaissancestil från slutet af 15:de årh. Bakom högaltaret ligger det senare tillbyggda kapellet del Santissimo Sudario, der en del af det linnekläde (sudarium) förvaras, i hvilket Frälsarens kropp uppgifves hafva blifvit svept af Josef af Arimathia. 1853 invigdes den protestantiska valdenserkyrkan, och 1884 öppnades en vacker synagoga. En ny storartad byggnad är Mole Antonelliana, påbörjad 1863 och bestämd till synagoga, men 1877 förvärfvad af staden och förvandlad till ett nationalmuseum, egnadt åt Viktor Emanuels minne. De förnämsta af T:s teatrar äro Teatro regio, vid Piazza Castello (för 2,500 åskådare), en af Italiens vackraste teatrar, T. Carignano samt den nybyggda T. Vittorio Emmanuele, den största af alla, i form af en amfiteater, begagnad äfven som hippodrom. -- Universitetet, stiftadt 1404, har 4 fakulteter samt (1890--91) 74 professorer, 47 privatdocenter och 2,052 studerande, ett bibliotek af omkr. 200,000 bd, ett observatorium och en botanisk trädgård. Öfriga högre undervisningsanstalter äro en krigsakademi, en artilleri- och en ingeniörsskola, ett tekniskt institut, en slöjdskola, en konstakademi, en filharmonisk akademi, ett ärkebiskopligt seminarium, lycéer, gymnasier m. m. -- Folkmängden, som 1848 uppgick till 136,849 pers., hade 1861 ökats till 204,715 pers. och 1881, trots de förändringar, som residensets flyttning förorsakade, till 233,124 pers. 1890 beräknades folkmängden i kommunen till 320,800 pers. T. är säte för en ärkebiskop, en appellations- och en kassationsdomstol samt för ett generalkommando. Industrien, som 1881 sysselsatte 17,936 pers. i T. och dess förstäder, omfattar företrädesvis tillverkning af siden, bijouterier, möbler, pianon, chokolad, likörer, handskar, läder, maskiner och vagnar. Såsom knutpunkt för vigtiga landsvägar och ett större antal jernvägslinier (till Florens, Genua, Pinerolo, Lanzo, Milano och Rivoli m. fl.) har T. en betydande transitohandel. --- Årstemperaturen är nära 12°C. (något öfver 2° för Jan. och 23° för Juli), med ett maximum af 35,5° och ett minimum af - 15,5°C. Snö faller sällan i någon större myckenhet och i medeltal endast 7 dagar om året. Nederbörden, fördelad på 100 dagar, uppgår till 800 mm. -- Den märkligaste platsen i stadens omgifningar är den ö. om staden belägna praktfulla klosterkyrkan La Superga, det savojiska furstehusets grafkyrka, byggd 1715--31 af Juvara på ett hela den omgifvande slätten beherskande berg, från hvilket man njuter af en härlig utsigt. -- Ehuru fattigt på historiska minnen, är T. en mycket gammal stad. Det var de galliske taurinernas hufvudort, eröfrades 218 f. Kr. af Hannibal och erhöll under Augustus en romersk koloni och namnet Augusta Taurinorum. Af romersk arkitektur finnes knappt något qvar ens i de äldsta delarna af staden, men anordningen af gatorna i den äldre staden påminner om ett romerskt fältläger. Palazzo delle due Torri, ofta kalladt Porta Palatina, är sannolikt del af en byggnad från 8:de årh. T. fortfor att vara en i militäriskt hänseende vigtig stad med vexlande öden, tills det slutligen (1418) gjordes till hufvudstad i Piemont af Amadeus, förste hertig af Savojen. Under Emanuel Filibert (1553--80) blef det den hertigliga familjens vanliga residens, och det var, allteftersom det savojiska husets besittningar utvidgades eller vexlade, hufvudstad 1713--20 i konungariket Sicilien, 1720--1861 i konungariket Sardinien och 1861--65 i konungariket Italien, hvarefter regeringens säte förlades först till Florens, sedermera till Rom. -- 1640 belägrade och intogo fransmännen T. Då de 1706 belägrade staden, blef deras belägringshär, 45,000 man under marskalk La Feuillade, d. 7 Sept. slagen af en tysk-savojisk undsättningshär på 30,000 man under prins Eugène. 1796, 1798 och 1800 ockuperades T. af fransmännen och var sedermera till 1814 hufvudstad i det med franska kejsaredömet införlifvade depart. Po. -- I T. afslötos d. 29 Aug. 1696 och d. 24 Mars 1860 freder emellan Frankrike och savojiska huset. I den förra återlemnade Ludvig XIV de fästningar han eröfrat från hertigen af Savojen, i den senare afträdde kon. Viktor Emanuel af Sardinien Savojen och Nizza till Frankrike.