Ulva L., bot., ett slägte bland algerna och typen for en egen familj, Ulvaceae, inom ordningen Confervoideae. Bålen hos ulvacéerna består af ett eller två sammanhängande cell-lager, som antingen bilda en platt, utbredd hinna, såsom hos Ulva och Monostroma, eller ett säcklikt rör, såsom hos Enteromorpha, genom de båda lagrens åtskiljande från hvarandra. Bålen kan vara enkel, flikig eller förgrenad. Förökning och fortplantning ega rum genom lösrifna båldelar, eller zoosporer, akineter och gametkopulation (se Ulothrix). Ulvacéerna lefva i salt eller bräckt vatten. Af slägtet Ulva är den s. k. sjö- eller hafssallaten, U. lactuca L. (och dess varietet [beta] latissima), mest bekant. Vid Englands kuster har man funnit exemplar af omkr. 1 m. längd och 50--60 cm. bredd. Densamma finnes äfven vid Sveriges vestkust (t. ex. i Marstrands hamn), men dess rent gröna bål begagnas icke veterligen här såsom i England i st. f. trädgårdssallat. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Ulva
Ämne: Svampar, alger och växtanatomi · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1325 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗