Underbefäl kallas till skilnad från öfverbefalet (officerarna) det befäl, som i de flesta arméer räknas till manskapet, och hvars medlemmar benämnas underofficerare. Underofficerskandidaterna erhålla vanligen sin utbildning vid sjelfva trupperna (i Tyskland utbildas dock en mindre del vid särskilda underofficersskolor) och bibehålla efter sin utnämning till underofficerare hufvudsakligen samma ställning som manskapet, undantagandes högre aflöning, stundom egen bostad, särskild mathållning o. s. v. Underofficerarna hafva äfvenledes samma beväpning som det öfriga manskapet; den äldste underofficeren vid kompaniet (motsvarande vår fanjunkare) samt officersaspiranter, som fullgjort vissa fordringar, bära dock sabel i st. f. gevär. Trots de förbättrade vilkor, som kommit underofficerarna till del, och bland hvilka företrädesrätten till civila befattningar efter ett visst antal (vanligen 12) tjensteår är en af de förnämsta, visar sig mångenstädes svårighet att med den korta tjenstetiden af 2--3 år bibehålla ett tillräckligt antal underbefäl vid trupperna. -- I svenska armén delas underbefälet i två klasser, underofficerare och korpraler, af hvilka de förre tjena på ungefär samma vilkor som officerarna och ej tillhöra manskapet, under det de senare räknas till detsamma och äro närmast jämförliga med utlandets underofficerare (se Korporal). Underofficerarna tillhöra tvänne särskilda tjenstegrader: fanjunkare (vid artilleriet kallade styckjunkare) och sergeanter. Regementschefen utnämner till sergeant någon af manskapet, som aflagt föreskrifna kunskapsprof (se nästa art.), och förser honom med konstitutorial. Inom två år kan sergeanten afskedas, men erhåller, om detta icke skett, fullmakt och kan sedan icke aflägsnas utan efter laga dom eller för undergångna bestraffningar. Till fanjunkare utnämner regementschefen sergeanter på grund af ådagalagd duglighet. Underofficerarna äro väpnade och utrustade i närmaste likhet med officerarna. -- Den svenska flottans underofficerskår delas i tvänne grader: flaggunderofficerare (underofficerare af 1:sta graden) och underofficerare af 2:dra graden. De förre hafva rang lika med fanjunkare, de senare lika med sergeanter. Underofficerskåren delas dessutom i sju »stater»: minör-, styrmans-, artilleri-, skeppare-, ekonomi-, maskinist- och handtverksstaten. Förtjenta underofficerskorpraler, som genomgått föreskrifna examina och praktiska öfningar, kunna af stationsbefälhafvaren utnämnas till underofficerare af 2:dra graden å viss stat samt af samma myndighet befordras till flaggunderofficerare. -- Å handelsfartyg räknas styrmän och maskinister (äfven konstapel och båtsman, der sådana finnas) till underbefälet. C. O. N. L. H.
Nordisk familjebok · första upplagan
Underbefäl
Ämne: Arméorganisation, grader och trupper · Krigsväsende och armé
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1336–1337 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗