Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Unga Europa

Ämne: Sällskap, föreningar och politiska organ · Stat, riksdag, finanser och föreningar

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1348–1349 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Unga Europa, benämning på en 1834--35 verksam, hemlig republikansk förening, uppkommen genom sammanslagning af flere nationella sådana, näml. det 1831 stiftade Unga Italien samt de nybildade sällskapen Unga Polen och Unga Tyskland. Förbrödringen egde rum i April 1834 i Schweiz, hvarest en mängd politiska flyktingar från olika nationer uppehöll sig; valspråket blef »frihet, jämlikhet och humanitet». Hvarje förening egde bestånd oberoende af de andra, men utskott från alla tre bildade tillsammans centralutskottet. 1835 upptogs äfven Unga Frankrike (bestående af de i S:te Pélagie i Paris fångne republikanerna och carbonari uti Ajaccio). »Unga Tyskland» var förgrenadt i småklubbar och tillade sig domsrätt öfver sina medlemmar; förräderi straffades med döden, och hvarje af utskottet utsedd medlem var skyldig att verkställa sådan dom. Mordet på spionen L. Lessing (Nov. 1835) jämte tyska handtverkares tumultuariska möte invid Bern föranledde schweiziska regeringen att (1836) utvisa Unga Europas ledare, hvarefter föreningen sönderföll. »Unga Polen» fortsatte från London och Paris sin verksamhet. -- Äfven i andra stater har man på liknande sätt benämnt partier, som åsyfta omdaning af de bestående förhållandena, t. ex. Unga Irland, ung-ryska partiet (hvilket bekämpade det tyska inflytandet och i stället tog fransk radikalism till mönster, men hamnade i kommunism och nihilism), ung-turkar (reformparti, hvars medlemmar fått sin uppfostran i Vesterlandet), ung-tsjecher o. s. v.