Universalinstrument (altazimut), ett astronomiskt mätinstrument, som fått sitt namn deraf att det egnar sig såväl för höjdmätningar som för mätningar af azimuter. Instrumentets fot, som hvilar på tre fotskrufvar, uppbär en horisontal cirkel, hvars limb är försedd med gradering. Genom medelpunkten af denna cirkel är anbragt en fast vertikal axel, som uppbär en kring densamma rörlig lagerbock, i hvars lager tuben med sin axel hvilar medelst cylindriska axeltappar. Tubens axel kan med ledning af å axeltapparna påsatt nivå och medelst instrumentets fotskrufvar justeras horisontalt, hvarigenom sjelfva tuben vid vridning kring den horisontala axeln kommer att röra sig i ett vertikalplan och instrumentet sålunda blir afpassadt för höjdmätningar. Med tubens axel är nämligen förbunden en vertikal, graderad cirkel, som vrider sig med axeln, och hvars läge kan afläsas medelst tvänne eller flere nonier eller mikroskop (med mikrometerskruf), hvilka befinna sig å en med lagerbocken fast förbunden alhidad eller mikroskopbärare. För att man skall kunna förvissa sig om att densamma under mätningens lopp bibehåller sitt läge oförändradt eller för att i motsatt fall kunna bestämma den obetydligaste vridning, är denna bärare vanligen försedd med en nivå. Tubens läge i azimutal led kan likaledes förmedelst nonier eller mikroskop afläsas å den horisontala, graderade cirkeln. Man använder alltid minst två, ofta fyra eqvidistanta mikroskop eller nonier för hvarje cirkel för att genom kombination af motsvarande två eller fyra afläsninsrar göra sig oberoende af cirklarnas s. k. excentricitetsfel, eller af den omständigheten att den ifrågavarande instrumentaxeln icke exakt sammanfaller med cirkelgraderingens medelpunkt. Å nyare instrument har man äfven vidtagit den åtgärden att hvarje cirkel är med friktion vridbar kring den axel, i hvilkens rörelse den deltager, så att man är i tillfälle att vid mätningarna å samma objekt låta olika partier af graderingen komma till användning, hvarigenom man sättes i stånd att eliminera de periodiska delningsfelen hos cirkelgraderingen. -- Är endast den vertikala cirkeln fint graderad och afsedd för noggranna mätningar, kallas ett dylikt instrument vertikalcirkel. Är åter den horisontala cirkeln hufvudsak och instrumentet afsedt för azimutmätningar, öfvergår detta i den inom geodesien mycket använda teodoliten. En sådan är i regeln ej afsedd för mätningar af allra största noggranhet och fördenskull försedd med nonier i st. f. mikroskop. Under teodolitens horisontala cirkel appliceras stundom en s. k. säkerhetstub, afsedd att inriktas på något fast terrestert märke, för att man sålunda under azimutinätningarnas lopp skall kunna öfvertyga sig om att instrumentet förblir orubbadt. K. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Universalinstrument
Ämne: Instrument och mätinstrument · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1392–1393 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗