Utah [ju'ta], territorium i Nord-Amerikas Förenta stater, begränsadt i n. af Idaho och Wyoming, i ö. af Colorado, i s. af Arizona och i v. af Nevada. Areal 220,063 qvkm. Genom Wahsatchbergen, som från Idaho gå genom territoriet med aftagande höjd söderut, delas detta i tvänne hvarandra olika delar. Den östra, mindre, består af platåer, vågräta eller sakta sluttande och fallande i afsatser från Wahsatchbergen i v. och de från dem utgående Uintahbergen i n. Floderna, som tillhöra Colorados vattensystem, flyta alla i s. k. cañons, nedskurna i sand- och kalkstenen, stundom till ett djup af flere tusen fot. Den vestra delen bildar ett på alla sidor af berg inneslutet bäcken, af Fremont kalladt the Great basin (det stora bäckenet), en vexling af breda, öde dalar och smala, osammanhängande bergskedjor, som uppstiga brant från dalarna. Det består af flere mindre bäcken af olika höjd. I hvart och ett samla sig vattnen från de omgifvande bergen till en sjö, som, enär den saknar aflopp, stiger och faller med tillflödet och afdunstningen. Det största af dessa bäcken är Stora Saltsjöns, som sträcker sig längs foten af Wahsatchbergen, men som i forna geologiska perioder hade en mycket större utsträckning än nu. Dess strandlinjer lågo nära 300 m. högre än den nuv. sjöns. Öfriga större vattensamlingar äro Björn- och Utahsjöarna, hvilka sända sitt (söta) vatten till Stora Saltsjön. Utom tillflödena till sistnämnda sjö finnes v. om Wahsatchbergen endast en större flod, Sevier, som uppstår på platåerna s. om Wahsatchbergen och går i en stor båge till öcknarna i v., der den försvinner. Förr gick den till Seviersjön, der dess vatten afdunstade; men dess stora användning för landets bevattning har förorsakat dess utsinande. Lägsta delen af territoriet, nära södra gränsen, ligger lägre än 900 m., men många bergstoppar nå öfver 3,900 m. Af de högsta må nämnas Mount Nebo (3,560 m.) i Wahsatchkedjan samt Gilberts peak (4,263 m.), La Motte (3,929 m.) och Burro (3,911 m.) i Uintah-kedjan. På de högre bergen är nederbörden tillräcklig för vegetationen, men ringa på slättlandet, der konstgjord bevattning nästan öfverallt kräfves. Den årliga nederbörden i Salt Lake City, som har ett i klimatiskt hänseende fördelaktigt läge, är omkr. 760 mm. I alla andra beboeliga trakter af territoriet är den mindre, uppgående till endast 250 mm. i södra och vestra delarna. Medeltemperaturen i Salt Lake City är omkr. 7° C. Skilnaden mellan sommar- och vinter- samt mellan dag- och natt-temperaturen är mycket stor. Den bebodda delen af U. ligger hufvudsakligen längs vestra foten af Wahsatchbergen och i dessas dalar, särskildt i norra delen af territoriet. Nära södra gränsen, i Virginflodens dalar, ligga ock betydliga nybyggen. 1850 hade territoriet 11,380 innev., men 1890 207,905 innev. Större delen tillhör mormonkyrkan, men hennes bekännares öfvervigt minskas alltmer i mån som bergsbruk och öfriga näringar samt ökade kommunikationer ditföra »hedningar», såsom mormonerna benämna icke-mormoner. Att månggifte ej allmänt brukas visar mankönets stora numeriska öfvervigt (100 män mot 93 qvinnor). Af 1880 års folkmängd, 143,963 pers., var nära 1/3 immigranter, deraf 25,245 från Storbritannien, 7,791 från Danmark, 3,750 från Sverige, 1,321 från Irland, 1,214 från Norge, 1,040 från Schweiz och 885 från Tyskland. Antalet svenskar beräknas nu, måhända öfverdrifvet, till 25,000. De förnämsta näringsgrenarna äro bergs- och jordbruk, det senare drifvet hufvudsakligen af mormoner, det förra nästan uteslutande af »hedningar». 1880 hade farmerna en ytvidd af 2,650 qvkm. l. 1,2 proc. af U:s areal. Något öfver 2/3 af denna vidd var odlad jord. Värdet af jordbruksprodukter skattades s. å. till 3,3 mill. doll. De förnämsta bergverksprodukterna äro silfver och bly; grufvorna ligga i Wahsatchbergen ö. och s. ö. om Salt Lake City. 1885 erhölls silfver för 6,75 mill. doll. och 23,000 ton bly. Af sistnämnda metall lemnar U. näst Colorado den största qvantiteten i unionen. -- Vid Ogden ö. om Stora Saltsjön mötas Union och Central Pacific-jernvägarna, och derifrån utgå en bibana norrut till Montana och en annan söderut till Salt Lake City och södra delen af U.
Förvaltningen ledes af en guvernör och en sekreterare, utnämnda af unionens president, och af en skattmästare, utnämnd af guvernören. Lagstiftande församlingen räknar 12 senatorer och 24 representanter. Territoriet har inga skulder. Den beskattningsbara förmögenheten taxerades 1885 till 34,8 mill. doll. -- U. (som af mormonerna kallas Deseret, »honingsbiet») var en del af det från Mejico 1848 vunna stora området och organiserades som territorium 1850. Det omfattade då allt land mellan Kalifornien och de stora slätterna, men har minskats genom afsöndring af de nuv. staterna Nevada, Colorado och Wyoming. 1847 hade mormonerna (se d. o.) under ledning af Brigham Young börjat anlägga nybyggen i Saltsjödalen, och de utbredde sig derefter snabbt öfver territoriets bördiga dalar. De voro ock nästan ensamma der, tills Pacific-jernvägen 1869 drogs genom U., hvilken sedan ditförde äfven många icke-mormoner. Kongressen har i många år sökt åstadkomma en lag, som skulle tillintetgöra månggiftet i U., men de första verkligen kraftiga lagstiftningsåtgärderna datera sig från 1882 (Edmundsbillen) och 1887. Lagen af sistnämnda år annullerar alla lagar af U:s lagstiftande församling, hvilka i aflägsnaste grad kunna betecknas såsom skyddande månggiftet, samt stadgar, att i mål rörande månggifte hustrun skall vara vittnesgill, att hvarje giftermål skall offentligen antecknas och att alla oäkta barn skola göras arflösa. Samma lag beröfvade mormonkyrkan hennes egendom, med undantag af kyrkobyggnader och pastorsboställen, och anslog den indragna egendomen till territoriets skolor. Alla försök att få U. erkändt som stat i unionen hafva af kongressen tillbakavisats. Under de senare åren har polygamien starkt aftagit. Den 6 Okt. 1890 stadfäste ett möte af 10,000 mormoner presidenten Woodruffs förklaring att de ville underkasta sig unionens förbud mot månggiftet. Många mormoner hafva utvandrat till Mejico.