Vadstena adliga jungfrustift

Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 års riksdag väcktes af frih. C. V. Cederhielm förslag om inrättande af ett adligt jungfrukloster. Till detta ändamål upplät riksdagen 1738 Vadstena slott, hvarefter ridderskapet och adeln anförtrodde åt en direktion uppdraget att förverkliga den ifrågavarande planen, som afsåg att inrätta ett stift »för adelige jungfrur i Wadstena, hvarest the mot en ringa stadgad inskrifningsafgift kunde niuta ej allenast all nödig undervisning under uppfostringsåren, utan ock sedermera i all then tid the lefva oförsörgde, och vela i Stiftet förblifva, årligt underhåll samt penningar till kläder ifrån sexhundrade till tusende daler kopparmynt årligen». Direktionens första omsorg blef att söka insamla nödiga penningemedel för att dels sätta slottet i erforderligt skick, dels anskaffa nödvändiga fonder för anstaltens betryggande. Samtidigt utarbetades en utgiftsstat, som visar hvilken betydelse man ville gifva den nya stiftelsen. Den var ämnad att emottaga 9 »altfröknar» och 180 yngre fröknar, hvilka skulle ställas under uppsigt af en abbedissa, biträdd af ett större antal lärarinnor och lärare samt en betydlig tjenstepersonal, tillsammans 328 personer, med en årlig kostnad af 318,160 dal. kmt. Fröknarna skulle bära ordenskors med band och en särskild klädedrägt. Oaktadt denna alltför vidlyftiga och kostsamma stiftelseplan 1749 förenklades derhän att stiftet skulle emottaga endast ett mindre antal fröknar och bereda dem husrum med möbler, ved, lyse, kost och betjening, måste snart nog tanken öfvergifvas att i Vadstena inrätta det adliga stiftet, förnämligast på grund af bristande medel. Af samma orsak kom icke häller till utförande något af de förslag, som under de följande åren väcktes, att upprätta en liknande anstalt vare sig å Fredrikshof i Stockholm eller å Karlberg invid hufvudstaden. För att emellertid bereda ett hem åtminstone åt några behöfvande fröknar inköpte och upplät 1784 riksrådet grefve K. Fr. Scheffer ett hus i Norrköping till bostad åt en friherrinna och 6 fröknar, som derstädes skulle afgiftsfritt bo och åtnjuta underhåll, och der ytterligare 6 andra kunde mot en lindrig afgift erhålla samma förmåner. Men 1790, fyra år efter stiftarens död, upphörde anstalten, hvarvid beslöts, att af afkastningen af den »grefliga Schefferska stiftningen» ett årligt pensionsbelopp skulle utbetalas till ett visst antal stiftsfröknar. Detta beslut sammanfaller med det, som långt förut hade fattats i fråga om användning af Vadstena stifts tillgångar. Ur denna stiftskassa utdelades redan 1748 några pensioner, som sedermera, i mån af donerade medel eller lemnade bidrag, ökats i storlek och antal. Det är nämligen uteslutande under formen af dylika pensioner, som den adliga stiftelsen fyller sin uppgift. -- För att komma i åtnjutande af dessa förmåner skall den adliga fröken inskrifvas i stiftets matrikel, hvarvid iakttages, att denna inskrifning endast kan ske försåvidt föräldrarna till den anmälda finnas upptagna i slägtens genealogi. Dessutom bör med prestbetyg styrkas den anmäldas födelseår och dag samt erläggas i inskrifningsafgift för en fröken under sex år 75 kr., mellan sex och tolf år 125 kr., öfver tolf år 150 kr. Vid gifte förlorar den inskrifna rätt till pension. Sedan 1822 förvaltas stiftets medel af Riddarhusdirektionen. Dess tillgångar uppgingo 1891 till 341,104 kr., och under samma tid utbetaltes 60 pensioner å 100 kr., 135 pensioner å 50 kr. och i diverse understöd 1,120 kr. -- »Schefferska stiftningen», afsedd uteslutande för behöfvande stiftsfröknar l. stiftsjungfrur, såsom de numera vanligen benämnas, egde vid samma tid en kapitaltillgång af 47,930 kr. och utdelade 14 pensioner å 150 kr. J. M-r.