Vågmanometer l. dasymeter (af Grek. dasys, tät, och metrein, mäta), fys., är ett af O. von Guericke uppfunnet instrument, som i viss mån kan användas såsom barometer och derför äfven kallas baroskop. Instrumentets konstruktion grundar sig derpå att en kropp i luft, likasom i vatten, förlorar lika mycket i vigt som vigten af den luftmassa (resp. vattenmassa) han undantränger (se Archimediska principen). Det består af en vågbalans, hvars ena arm bär en liten metallvigt och andra arm en tämligen stor, ihålig glaskula, så placerad, att balansen står horisontal vid normalt barometerstånd. Vid högre barometerstånd är luften tätare än vid normalt, vigtsförlusten i luften följaktligen större och större för den stora kulan än för den lilla vigten, hvilket har en sänkning af den senares vågarm till följd. Vid lägre barometerstånd är förhållandet motsatt. Vågens utslag, hvilka äro proportionella mot lufttrycken, kunna således tjena såsom relativa mått å desamma. Instrumentet är föga känsligt. Det nyttjas derför aldrig som barometer, men stundom för att visa luftens inflytande på kroppars vigt, hvarvid det ställes i en luftpumps recipient, då vid luftförtunning vågen ger ett utslag. A. Bi–n.
Nordisk familjebok · första upplagan
Vågmanometer
Ämne: Instrument och mätinstrument · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 1503–1504 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗