Varsjav (P. Warszawa, T. Warschau). 1. Hertigdöme, bildadt 1807 af de delar af det forna konungariket Polen, hvilka Preussen i freden i Tilsit s. å. måste afträda, med undantag af Bialystok, som gafs till Ryssland. Hertigdömet, som till en början omfattade 101,860 qvkm., med 2,2 mill. innev. (departementen Posen, Kalisz, Plock, Varsjav, Lomza och Bromberg), gafs af Napoleon åt konung Fredrik af Sachsen, men landets egentlige herre var, jämte den af Davoust anförda franska besättningen, den efter mönstret af franska kejsaredömets författning bildade riksdagen. Ehuru österrikarna höllo hufvudstaden V. besatt från d. 23 April till d. 2 Juni 1809, medförde den segerrika utgången af Napoleons krig med Österrike en utvidgning af hertigdömet med Vest-Galizien, som Österrike måste afträda i freden i Wien 1809. Det senare indelades i depart. Krakov, Radom, Lublin och Siedlce, och hertigdömet omfattade då 154,170 qvkm., med 3,78 mill. innev. Hertigdömet bidrog med en stor kontingent till Napoleons armé 1812, men polackernas förhoppningar om ett äfven Litaven omfattande sjelfständigt Polen uppfylldes ej: efter Napoleons återtåg från Ryssland utrymde Schwarzenberg d. 8 Febr. 1813 hufvudstaden åt ryssarna. -- 2. Guvernement i ryska Polen, bestående af ett långsträckt område på venstra sidan af Weichsel samt på venstra sidan af Bug, mellan denna flod och Weichsel, med en areal af 14,562 qvkm. och 1,429,500 innev. (1890), deraf omkr. 70 proc. polacker och masurer, 15 proc. judar och 9 proc. tyskar. Guvernementet omfattar mellersta Polens och Masoviens slättland, med kärrtrakter på de lägsta ställena, och har några höjder endast i s. och längst i n. v. vid Weichsel. Jorden, som hufvudsakligen består af morän- och sötvattenslera och af flodernas sandaflagringar, är ej synnerligen bördig. Omkr. 2/3 af arealen äro odlad jord, och jordbruket utgör hufvudnäring. På senare tiden har dock en liflig industri uppstått, i synnerhet i och omkring hufvudstaden. 1885 funnos 1,575 fabriker med 35,400 arbetare och ett tillverkningsvärde af 54,7 mill. rubel, deraf största parten kom på sockerbruken. -- 3. Hufvudstad i det forna Polen, nu i ofvannämnda guvernement, residens för generalguvernören i Weichselguvernementen, för befälhafvaren i V:s militärdistrikt, för en romersk-katolsk och en grekisk ärkebiskop, ligger på venstra sidan af Weichsel på en omkr. 30 m. hög terrass, som brant stupar ned mot floden, lemnande en bred strandremsa vid sin fot. Förstaden Praga, på högra stranden af floden, som der är 400--800 m. bred, är förenad med V. genom två broar: Alexanderbron (byggd 1859--64) för gatutrafik, midt i staden, och jernvägsbron (byggd 1876), som från brohufvudet Sliwnicki i Praga går nedanför det 1832--35 anlagda Alexander-citadellets kanoner. V. är en af de angenämaste och lifligaste städer i östra Europa. I Ryssland öfverträffas det i betydelse endast af de ryska hufvudstäderna Petersburg och Moskva. Förenadt medelst 6 jernvägslinier med Wien, sydvestra Ryssland, Moskva, Petersburg, Danzig och Berlin (via Bromberg), har det blifvit en af de förnämsta handelsstäderna i östra Europa. Den sydvestra jernvägslinien (till Wien) förenar det med Lodz, »Polens Manchester», samt med de rika stenkolsfälten i Kielce, som förse dess verkstäder med kol och jern, så att V. och dess omgifning blifvit en hufvudort för all slags industri. Trots de tullgränser, som omgifva Polen och begränsa marknaden, och trots den ryska styrelsen, som bekämpat Polens utveckling med afseende på vetenskap, konst och slöjd, hafva V:s industri och handel gått framåt, i sammanhang hvarmed stadens folkmängd vuxit snabbt under senare årtionden, nämligen från 161,000 år 1860 till 276,000 år 1872 och till 443,000 år 1890. Af de sistnämnde äro mer än 25,000 tyskar och nära 1/3 judar. Ryska garnisonen räknar nära 20,000 man. Stadens gator äro mycket lifliga och prydda med många vackra byggnader, dels adelspalats, vittnen om den gamla polska adelns praktlystnad (staden har öfver 160 palats, af hvilka 60 blifvit konfiskerade af ryska regeringen), dels kyrkor och katedraler (179 katolska, 6 grekiska och 2 lutherska, flere synagogor och kloster), dels andra offentliga byggnader -- skolor, sjukhus, vetenskapliga samfunds lokaler -- uppförda med stor kostnad af staden eller af enskilda sällskap. Stadens medelpunkt bildar det kungl. slottet (Zamek Królewsky), bygdt af hertigarna af Masovien, tillbygdt af Sigismund III (hvars staty står framför detsamma på Sigismundstorget) och Vladislav IV samt förskönadt af Stanislaus August. Nu bebos det af generalguvernören, men dess taflor och andra konstskatter hafva förts till Petersburg. Till stadens förskönande bidraga vackra offentliga trädgårdar och flere monument (bl. a. Kopernicus' af Thorvaldsen modellerade staty, rest 1822, aftäckt 1830, samt en på Sachsiska torget på Nikolaus I:s befallning rest jernobelisk till minne af de polacker, som vägrade deltaga i upproret 1831 och derför skötos af insurgenterna). Det nuv. universitetet, stiftadt 1816, uppfördt 1832, återstäldt 1864, har 4 fakulteter, omkr. 1,100 studenter, ett bibliotek af mer än 350,000 bd, rika naturalhistoriska samlingar, en vacker botanisk trädgård och ett astronomiskt observatorium. Undervisningen meddelas på ryska och mest af ryssar. Konstskolan, landtbruks- och skogsinstitutet samt musikkonservatoriet behålla ännu polskt undervisningsspråk. För öfrigt finnas 6 gymnasier, 2 realskolor, flere qvinliga och lägre undervisningsanstalter. Stadens konstmuseum är rikt på alster af äldre och nyare konst. Filomatiska samt det historiska och landtbrukssällskapet, alla med anseende, har regeringen upplöst, och de vetenskapliga arbeten, som ännu åstadkommas i Polen, offentliggöras till en del i Krakov. Den stora teatern för polskt drama är en vacker byggnad, som i verkligheten inrymmer två teatrar under samma tak; men V:s stolthet är teatern i Lazienkiträdgården, som anlagts vid Weichsel af Stanislaus August Poniatowski och har vackra skuggrika alléer, konstgjorda dammar samt ett fint litet palats, flere kejserliga villor och en staty af Poniatowski. Midt i staden ligga två andra offentliga trädgårdar: Sachsiska trädgården (Saski ogrod), en af de vackraste i Europa, med sommarteater och springbrunnar samt prydd med statyer och blommor, och den något mindre besökta Krasinskiträdgården. Dessa och flere mindre parkanläggningar, i hvilkas teatrar polska och tyska teatersällskap gifva föreställningar, bidraga mycket att lifva V:s gator, medan de vackra nationaldrägter, som ännu bäras af den polska allmogen, gifva färg och omvexling åt de folkmassor, som trängas på dem. -- V. är, som redan nämnts, en industrielt vigtig ort, med öfver 300 fabriker, som sysselsätta nära 20,000 arbetare och producera för nära 40 mill. rubel årligen. Hufvudgrenarna äro tillverkning af guld- och silfverarbeten, maskiner af alla slag, kemikalier, musikinstrument (särskildt pianon), vagnar, mattor, skodon, kläde, läder, bränvin och öl. Jernvägarna och floden förmedla ett lifligt utbyte af stenkol, jern, manufakturvaror, spamnål och lin till och från Ryssland, Tyskland och Österrike. En stor del af handeln ligger i händerna på tyskar och judar. -- V:s förstäder äro omgifna af villor, palats och slagfält. Wilanow, Johan Sobieskis palats, nu tillhörigt grefvarna Potocki, ligger s. om V. vid en arm af Weichsel tillsammans med många andra vackra villor (Morysin, Natolin, Krolikarnia m. fl.). Öfriga märkliga platser äro de n. om V. belägna Marymont, Johan Sobieskis enkas landtställe, och Kaskada, mycket besökt af Varsjavbor, Saska Kempa på högra Weichselstranden samt längre ned vid Weichsel slottet Jablona, en gång tillhörigt Josef Poniatowski.
När staden anlades är obekant. Stränderna af Weichsel mellan Pilica och Narew måste mycket tidigt blifvit bebyggda, och man antager, att hertig Konrad af Masovien i 9:de årh. uppförde en borg på det nuv. V:s plats. Staden V. nämnes dock först 1224. Till 1526 var den säte för hertigarna af Masovien, men när deras dynasti detta år utgick, förenades masurernas land, dittills sjelfständigt, med Polen. Omkr. 1550 gjorde Sigismund II V. till sitt residens, och från 1572 valdes Polens konungar på Wolafältet v. om V. Men först 1609 blef det genom Sigismund III i st. f. Krakov, som fortfarande förblef kröningsstad, formligen upphöjdt till kungl. residens, vid hvilket de flesta minnesvärda händelserna i polska riket knöto sig. Den 30 Aug. 1655 gaf V. sig utan strid åt Karl X Gustaf, återtogs d. 21 Juni följ. år, efter ett tappert försvar af Arvid Wittenberg, men gaf sig för andra gången genom kapitulation åt svenskarna efter tredagarsslaget vid V. Detta slag utkämpades n. ö. om V., på östra stranden af Weichsel d. 18--20 Juli (g. st.) 1656. Efter sitt misslyckade tåg till södra Polen, och sedan general Wittenberg nödgats uppgifva V., förenade konung Karl X Gustaf sin här med kurfursten Fredrik Vilhelms af Brandenburg och ställde sig med 17,000 man, af hvilka endast 5,000 man infanteri, mellan flodens östra strand och Bialolenkaskogen. Mot honom stod polske konungen Johan Kasimir med 39,000 man, mest kavalleri. Efter en kort strid d. 18 utförde den förbundna hären d. 19 en farlig, men skickligt ledd kringgående rörelse genom skogen, anföll polackerna i deras högra flank och afvisade alla deras motanfall i både front och rygg. Den 20 uppmarscherade härarna åter mot hvarandra, och efter en kort strid kastades polackerna tillbaka i vild flykt. (Jfr Droysen: »Darstellung der schlacht bei Warschau», i »Abh. d. k. sächs. gesellsch. d. wissensch.», bd 4, 1865, och A. Riese: »Die dreitägige schlacht bei Warschau», 1876.) Karl X Gustaf gick öfver Weichsel och återtog V. Under de sachsisk-polske konungarna (1697--1763) förskönades staden genom nya praktbyggnader, men led ofantligt under Stora nordiska kriget. Karl XII intog det i Maj 1702; men sedan en riksdag i V. 1704 på Karl XII:s förslag till konung valt Stanislaus Leszczynski, ingicks i V. fred och d. 18 Nov. 1705 en ständig allians mellan Sverige och Polen, och staden blef åter fri. 1764--74 hölls staden besatt af ryssarna, och under trycket af en rysk militärstyrka valdes Stanislaus Poniatowski till konung. 1793 besattes staden åter af ryssarna, men i April 1794 nedgjordes den ryska besättningen. Från d. 9 Juli till d. 6 Sept. belägrades staden förgäfves af preussarna, men den kapitulerade d. 5 Nov. efter Suvorovs blodiga stormning af Praga. Vid Polens tredje delning, 1795, blef V. en preussisk stad (hufvudstad i prov. Syd-Preussen) och förblef det till 1806, då fransmännen besatte det d. 28 Nov. Efter Tilsitfreden (1807) var V. hufvudstad i hertigdömet V. Från d. 23 April till d. 2 Juni 1809 hölls staden besatt af österrikarna. Sedan d. 8 Febr. 1813 hafva ryssarna varit dess herrar. Den 29 Nov. 1830 gaf V. signalen till den stora, men olyckliga insurrektionen, som slutade med stadens stormning d. 6 och 7 och dess kapitulation d. 8 Sept. 1831. Deportationer i stor skala, afrättningar och konfiskationer af adelns gods följde, och till 1856 herskade ett strängt militärvälde i staden. Äfven insurrektionen 1863--64 hade sin medelpunkt i V., som åter undergick en grym bestraffning.