Vedprosenkym

Vedprosenkym, bot., benämnes en hos växter allmänt förekommande väfnad, bildad af prosenkymceller, som förhårdnat genom vedämne. Cellerna äro långsträckta och spetsade åt båda ändar samt ligga tätt intill hvarandra »om lott». För sin likhet i form med bastceller hafva de fått namnet libriform-celler (af Lat. liber, bast), men de äro vanligtvis något kortare än bastcellerna och starkare förvedade än dessa samt ega en större cellhålighet. En vigtig åtskilnad är för öfrigt, att vedprosenkymet, eller de libriforma cellerna, bildar hufvudmassan af dikotyledona träds stam innanför bildnings- eller tillväxtväfnaden (cambium), hvaremot bastcellerna befinna sig utanför denna väfnad. Vedparenkym, som åtföljer kärlen eller vattenrören i en ledningssträng, består af korta, öfver hvarandra lagrade, förvedade celler, hvilka antagas hafva uppkommit genom tvärdelning af en långsträckt vedprosenkymcell. De vedvandlade cellerna, vare sig vedprosenkym eller vedparenkym, gifva fasthet, hårdhet och styfhet åt växtdelarna och tillhöra deras mekaniskt verksamma väfnader, men kunna äfven deltaga i saftledningen. O. T. S.