Vellamo

Vellamo (Vellimö, Vellimys), Finsk mytol., var sjöguden Ahtis (se denne) gemål, vattnets åldriga och mäktiga gudinna. Hon hade ett allvarligt väsende, men var gifmild och välvillig. V. framställes i runorna betäckt af en blå eller vattenfärgad mössa. Hon bar en skjorta af säf och en klädning med fina fållar samt deröfver en fradgande mantel, som förfärdigats af Tuulen tytär, vindens dotter. Hon deltog jämte sina jungfrur, Vellamon neiot (se Ahtobarnen), i sin gemåls verksamhet, lugnade böljorna, gynnade fiskare o. s. v., hvarför hon, ofta t. o. m. hällre än Ahti, anropades af dem, som hade med hennes element att göra. Äfven tillkallades hon till skydd mot mäktiga trollkarlar och anropades vid användandet af vatten såsom läkemedel, hvilket hos fornfinnarna var mycket allmänt, ty, sade man, »vattnet är äldst bland läkemedel, forsens skum bland trolldomssalvor». V:s namn har uppenbarligen härledts från det finska verbet velloa, som bl. a. betyder »blanda», »sqvalpa», »bölja» (jfr det nordiska mytolog, namnet »Bylgja»). O. G.