Verres

Verres, Cajus, romare, bekant för sin godtyckliga och hänsynslösa framfart på Sicilien. Om hans lefnad ega vi kännedom nästan uteslutande genom hans anklagare M. Ciceros -- väl något färglagda -- framställningar. I det medborgerliga kriget öfvergick han till Sullas parti. Åren 80 och 79 f. Kr. var han legat och sedermera questor hos Cn. Dolabella å Cicilien och gjorde sig illa känd genom utpressningar. År 74 var han stadspretor i Rom och 73--71 propretor på Sicilien. Denna ställning begagnade han till att på allt sätt utplundra provinsen och misshandla dess innebyggare för att tillfredsställa sitt maktbegär, sin njutningslystnad och sin rofgirighet. Särskildt bekant var hans ifver att samla konstskatter, hvilka oftast åtkommos på orättfärdigt sätt. Sedan V. kommit tillbaka till Rom, förmådde sicilianerna M. Cicero, hvilken gjort sig fördelaktigt känd såsom qvestor på ön, att åtaga sig deras sak och anklaga V. för hans utpressningar. Trots starka bemödanden från V:s förnäma slägtingars och gynnares sida och ehuru han till försvarare fick den store talaren Hortensius, bragte Cicero genom sin ihärdighet och skicklighet saken derhän att V. redan efter de första rättegångsförhandlingarna gick i frivillig landsflykt, hvilken sedan stadfästes af domstolen, som tillika dömde honom att utgifva skadeersättning. Af talen mot V. hölls blott ett förberedande och en första actio; den senare, till hvilken Cicero på Sicilien samlat ett rikt material, utarbetades efter rättegången och har särskildt värde genom sitt kulturhistoriska och antiqvariska innehåll. R. Tdh.