Vilna

Vilna (R. Vilno). 1. Guvernement i vestra Ryssland (Litaven), omgifvet af guv. Suwalki i v., Kovno och Vitebsk i n. och ö., Minsk och Grodno i ö. och s. Areal 42,530 qvkm. Guvernementet ligger på den breda, kärr- och sjörika ås, som skiljer Polen från Ostpreussen och sträcker sig i östnordöstlig riktning till Valdajplatån. Dess högsta delar ligga något öfver 300 m. Vid vestra och östra gränserna är V. djupt fåradt af Njemens och Dünas dalar. Marken är till större delen sand eller lera; bördig mylla finnes endast i Vilias flodområde. Sjöar och kärrtrakter, delvis skogbevuxna och knappast tillgängliga utom under vintern, upptaga ett stort område i den centrala delen. Njemen, som flyter längs södra och vestra gränsen, är V:s pulsåder för handeln, och hennes vigt ökas genom bifloden Vilia, som flyter genom det centrala V. Folkmängden uppgår till omkr. 1,3 mill., deraf omkr. 35 proc. litaver i v. och n. samt 45 proc. hvitryssar; resten är polacker (godsegare) och judar, storryssar och tatarer. Trots den magra jorden och de stora skogarna (mer än 1/3 af arealen) producerar V. spanmål tillräckligt för eget behof. Industrien är ännu föga utvecklad. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid Vilia och föreningen af jernvägarna Petersburg--Varsjav och Libau--Taganrog. 102,845 innev. (1885), till större delen polacker och judar. Det är en gammal stad, rik på historiska minnen, säte för en generalguvernör (öfver guv. V., Grodno och Kovno), en öfverdomstol, en grekisk-katolsk ärkebiskop och en romersk-katolsk biskop. Bland byggnader märkas det kejserliga palatset, Stanislaus-katedralen, med den helige Kasimirs silfversarkofag, samt den grek. katedralen. Jagellonernas gamla slott är nu en ruin. Det 1576 stiftade universitetet, förnyadt 1803 af Alexander I, stängdes 1832 af politiska skäl. Endast ett astronomiskt observatorium är i verksamhet. Likväl eger V. ännu många undervisningsanstalter, bl. a. tvänne prestseminarier, tre gymnasier, flere flickskolor och lägre skolor. -- Staden omtalas först 1128 och blef 1323 Litavens hufvudstad. I V. firade hertig Johan (sedermera kon. Johan III) d. 4 Okt. 1562 bröllop med Katarina Jagellonica.