Vingolf

Vingolf, Nord. mytol., enligt Snorres edda namnet på gudinnornas boning. De fallne kämparna (enhärjarna), som komma till Oden, få vistas dels i Valhall (se d. o.), dels i Vingolf. Namnet betyder antingen »vindarnas hus» (det skrifves äfven Vindgolf), hvilket förklaras deraf att Oden är vindgud, eller ock »de älskandes hus» (jfr Isl. vinr, »vän», »käresta»), i hvilket fall det torde vara identiskt med Fröjas sal Sessrúmnir (Sessrymne; se Folkvång), »salen med rymliga sittplatser», eller Sessvarnir, »salen höljd af säten», dit hälften af de fallnes antal kom, och der de fröjdades af valkyrjors (sköldmörs) kärlek, hvaraf namnet »de älskandes hus» får sin förklaring. Jfr Fr. Kauffmanns meddelande i »Zeitschrift für deutsches alterthum» (bd 36, s. 32 o. f.). Ad. N-n.