Viti

Viti (äfven della Vite), Timoteo, italiensk målare, f. i Ferrara 1467, d. i Urbino 1523, kom i lära hos Fr. Francia i Bologna 1490 och studerade under honom till 1495. Han begaf sig då till Urbino, der han slog sig ned för framtiden och gifte sig 1501. Från den tid, då han lefde i Bologna, finnes intet säkert bevisligt verk i behåll: det första arbete, hvari man lär känna honom, är en Tronande madonna med ett par manliga helgon, målad i temperafärger (nu i Brera i Milano), hvari han tydligt förråder inflytande från Francia och andra mästare inom den äldre Bolognaskolan. Emellertid har taflan länge gällt att vara af Rafael, hvilket visar, att äfven en annan, ädlare anda lefver deri. Till samma tid räknas äfven ett par andra stycken, S. Margareta (i Milano) och S. Apollonia (i Urbino), samt en berömd bild af mycken poesi i formen, Apollo lyssnande till Marsyas' flöjtspel, och Bebadelsen (i Brera), i hvilka alla jämte Francias och bolognesernas form visar sig en anda, som påminner om Rafaels ungdom. Förr har man antagit, att V. varit påverkad af den sexton år yngre Rafael, hvilket är otänkbart, när man ser på data. Det är då snarare antagligt, att Rafael före sin studietid hos Perugino någon tid arbetat på V:s atelier och tagit intryck af honom, hvarigenom förklaras dels Rafaels aktning för honom, dels ock hvilken medlaren varit i vänskapsförbundet mellan den unge Rafael och den gamle Francia. Af V:s öfriga verk märkes en altartafla i Urbinos dôme (för biskop Arrivabenes grafkapell, 1504), med ett par helgon i öfre delen och i den nedre stiftaren samt hertig Guidobaldo, det hela berömdt för sin fina ton och arbetets gedigna grundlighet. Der börjar ett umbriskt inflytande visa sig, och detsamma skönjes äfven i hans härliga bild af S. Magdalena (1508, beställd af Ludovico Amaduzzi; nu i Bolognas pinakotek) samt ännu starkare i ett par af hans sista verk, Noli me tangere (1518, för brödraskapet S. Angeli i Cagli) och en altartafla, Maria Magdalena med änglar (1521, i Gubbios dôme). Att han, såsom Vasari säger, skulle varit Rafaels hjelpare i S. Maria della pace i Rom är icke bevisadt och föga troligt. C. R. N.