Vladimir

Vladimir. 1. Guvernement i mellersta Ryssland, n. ö. om Moskva. Areal 48,857 qvkm. Det sträcker sig öfver östra delen af mellersta Rysslands centralplatå, som har en medelhöjd af 240--280 m., och är djupt fåradt af floddalarna, så att det derigenom får ett kuperadt utseende. Berggrunden består till större delen af kolförande sandsten, betäckt med ett tjockt lager af kross-stenslera, hvilken anses vara bottenmorän under Nord-Europas istäcke och i sin ordning är i sänkorna betäckt med yngre bildningar. Utom i distriktet Jurjev, der vissa sträckor hafva »svart jord», är marken föga bördig, och spanmål måste vanligen införas, ehuru lin, hampa och trädgårdsalster produceras för export. Jernmalm förekommer mångenstädes äfvensom porslinslera och gips. Hufvudfloden är Oka, som är segelbar genom hela guvernementet och upptager Kljazma, som är segelbar till Kovrov. Stora kärrtrakter och flere småsjöar finnas, af hvilka en, Plesjtjejevo (långt i v.), har historiskt intresse, emedan det var der Peter den store som gosse vann sin första kunskap i segling. Befolkningen, omkr. 1,4 mill., är storrysk, med undantag af ättlingarna af några hundra karelska familjer, som Peter den store flyttade till ofvannämnda sjö, och som ännu behålla sitt språk. Näst guvernementet Moskva har intet guvernement så liflig industri som V., och denna drifves dels som storindustri, dels som hemslöjd. Nästan hvarje by har sin specialitet, och medan i några nästan hela den manliga befolkningen utvandrar öfver hela Ryssland som snickare, timmermän, murare, smeder eller krämare, drifver befolkningen i andra sina yrken hemma. Hela byar äro sysselsatta med att måla ikoner (se d. o.), och ehuru dessa säljas för omkr. 1 kr. hundradet, beräknas värdet af omsättningen till mer än 2,5 mill. kr. om året. Öfver 100,000 pers. voro 1884 uteslutande sysselsatta med hemslöjd, och produktionsvärdet anslogs till 63 mill. rubel. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, till skilnad från nedannämnda stad kallad V. vid Kljazma, i äldre tid V. Zaljesskij (»V. bortom skogen»), ligger på venstra stranden af Kljazma, på ömse sidor om dess biflod Lybed, vid jernvägen mellan Moskva och Nisjnij-Novgorod. Omkr. 18,000 innev. Dess af murar omgifna kreml innehåller tvänne kyrkor, Uspenskij (omkr. 1150), der alla furstarna i V. begrofvos, och Dmitrijevskij, som 1834 återställdes i sitt ursprungliga skick. Bland öfriga gamla minnen i den fordom betydande, men nu om förfall vittnande staden må nämnas Gyllene porten (Zlotyja vrata), en triumfport, byggd omkr. 1158 af storfursten i V. Andrej Bogoljubskij. -- Staden anlades omkr. 1120 af storfurst Vladimir Monomach i Kiev och vann snart stor politisk betydelse. Monomachs sonson Andrej Bogoljubskij, sedan 1157 storfurste, tog sitt residens ej i Kiev, utan i V., som sålunda gaf namn åt och länge var residensstad i storfurstendömet V. (1157--1328) samt 1299--1326 var äfven metropolitsäte, hvarefter stadens politiska och kyrkliga glans öfvergick till Moskva (se vidare bd XIV, sp. 1548--52). -- 3. (V. Volynskij) Stad i ryska guvern. Volynien, nära Weichsels biflod Bug. Omkr. 8,000 innev.