Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Voltige

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 1362–1363 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Voltige [vålltisj], Fr. (af Ital. volteggiare, tumla, af volta, vändning), öfning i att ledigt sitta upp på en häst och sitta af den utan hjelp af stigbyglar; öfningar på gymnastik-trähäst; lindansning på slak lina; luftsprång, konstsprång. -- Verb: voltigera [-sje-]. -- Voltigör [-sjör], i voltige öfvad person; krigsv., se Voltigeurs.