Waldeck, furstendöme i nordvestra Tyskland, består af tvänne skilda delar: en sydligare, det forna grefskapet W., 1,055,5 qvkm., omslutet af Preussen (Westfalen och Hessen-Nassau), samt en nordligare, det af Hannover, Braunschweig och Lippe omgifna furstendömet Pyrmont, 65,5 qvkm. Det förra består till större delen af bergland, som i Hegekopf når 856 m. höjd, samt vattnas af Eder och Diemel, tillhörande Wesers flodsystem. Äfven Pyrmont är bergigt och har som hufvudflod Emmer, likaledes tillhörande Wesers flodområde. Jordbruk och ladugårdsskötsel äro hufvudnäringar. Omkr. 56 proc. af arealen äro odlad jord och ängsmark; skogarna upptaga 36 proc. Råg är hufvudsädet. 1883 egde W. omkr. 6,000 hästar, 20,250 nötkreatur, 66,700 får, 17,750 svin och 7,300 getter. Jernmalm, skiffer och byggnadssten brytas på flere ställen och bilda jämte hästar, nötboskap, får, svin, ull och trävaror de förnämsta exportvarorna. Såväl handel som industri hämmas genom landets nästan totala brist på jernvägar (endast omkr. 10 km.). Folkmängden uppgick 1885 till 56,575 pers. (7,977 i Pyrmont), hvilka tillhöra den unerade evangeliska kyrkan, med undantag af 1,454 katoliker, 109 andra kristna och 804 judar, och äro dels sachsare, n. om Eder, dels franker, mellan hvilka olikheten i språk, folkkarakter, seder och bruk är ganska märkbar. 1890 var folkmängden 57,283 pers. (deraf 8,104 i Pyrmont). Furstendömet har ett gymnasium i Korbach, 2 borgareskolor, omkr. 125 folkskolor och 3 landtbruksskolor. Hufvudstad och furstens residens är Arolsen (2,620 innev.) i Waldeck, som derjämte har 12 mindre städer. Pyrmonts enda stad är Bad Pyrmont.
Enligt författningen af d. 17 Aug. 1852 består landtdagen af 15 deputerade (deraf 3 för Pyrmont), hvilka väljas genom allmänna, indirekta val för 3 år. Kronan är ärftlig på manslinien inom det waldeckska furstehuset; vid dettas utgång på svärdsidan succederar i Waideck qvinnolinien, i Pyrmont Preussen. Enligt ett fördrag af 1867, gällande för 10 år, förnyadt 1877 likaledes för 10 år och 1887 för framtiden (med rätt till uppsägning, då anledning dertill gifves), handhafvas finanserna och hela förvaltningen af Preussen. Preussen utöfvar förvaltningen genom en »landesdirektor» i Arolsen; ämbetsmännen äro preussiska undersåtar och aflägga ed till konungen af Preussen. Fursten förbehåller sig sina rättigheter som kyrkans öfverhufvud samt benådningsrätt och eger under vissa omständigheter veto i lagfrågor. Statsinkomsterna och utgifterna beräknades för 1892 till 1,186,802 mk; statsskulden uppgick d. 1 Juli 1891 till 2,217,600 mk. Utgifterna för civillistan bestridas med domänernas afkastning.
Furstarna af W. härstamma från grefvarna af Schwalenberg, af hvilka den äldste kände var Wittekind (d. 1137). Hans sonson tyckes hafva varit den förste grefven af W. Schwalenbergarnas besittningar voro i flere århundraden delade mellan flere linier, och denna delning hade till följd, att grefskapet omkr. 1428 trädde i länsförhållande till Hessen, hvilket längre fram gaf anledning till Hessens anspråk på landsöfverhöghet öfver W., anspråk, som uppgåfvos först 1847, sedan tyska förbundsdagen förklarat, att de förlorat giltighet med kejsaredömets upphäfvande. 1685 slöts ett primogeniturfördrag mellan de två öfverlefvande linierna, och detta trädde i kraft 1692, när linien Eisenberg utgick med Georg Fredrik (1664--92), hvilken mottagit furstetiteln (om honom se vidare nästa art.). Äfven Pyrmont hade ursprungligen tillhört en gren af den schwalenbergska ätten, men sedan efter hvartannat innehafts af grefvarna af Lippe (från 1557) och Gleichen (från 1584), innan det 1625 återföll till Waldeck. Från 1692 hafva de båda landen varit förenade hos linien Wildungen med undantag af en kort period (1805--12), då Waldeck och Pyrmont innehades af tvänne bröder. Fredrik Anton Ulrik (1706--28) erhöll vid Karl VI:s kröning 1712 riksfurstlig värdighet. 1807 ingick Waldeck i Rhenförbundet, 1814 i Tyska förbundet. Sin första författning erhöll landet 1816 af Georg Henrik Fredrik (1813--45). Den nuv. fursten, Georg Viktor (se Georg, sp. 1076), som 1845 efterträdde sin fader och 1852 blef myndig, har varit gift med en syster (d. 1888) till Sveriges-Norges nuv. drottning.