Walhalla

Walhalla (se föregående art), en 1830--42 uppförd storartad marmor byggnad på en höjd vid Donau, vid Donaustauf, omkr. 8 km. nedanför Regensburg, en skapelse af konung Ludvig I i Bajern, egnad åt den tyska nationaläran. Planen härrör från Leo von Klenze. Från kullens fot leda marmortrappor upp till templets väldiga, terrasslikt anordnade substruktioner. Templet är en peripteros oktastylos (8: 17 pelare) i likhet med Parthenon, med en längd af 138 m., en bredd af 91 m. och en höjd af öfver 60 m. Gafvelfälten äro smyckade med reliefgrupper af Schwanthaler: på södra gafveln (ingångssidan) 15 symboliska figurer, erinrande om Tysklands återställande efter befrielsekriget mot Napoleon, med den sittande kolossalfiguren af Germania i midten, på den norra Hermannsslagtningen (likaledes 15 figurer). Byggnadens inre, den egentliga cellan, som får sitt ljus genom öppningar i det med bronsplattor och förgyllningar rikt smyckade taket, bildar en rektangel, 54 m. lång, 15 m. bred och 17 m. hög, genom pelare fördelad i tre afdelningar, af hvilka den mellersta innehåller två sittande, de båda andra hvardera två stående genier af Rauch. Rundt kring väggen löper en efter utkast af bildhuggaren J. M. Wagner utförd, i 8 fält delad marmorfris, framställande i relief bilder ur Tysklands forntid, och under densamma stå på konsoler och postament i tvänne rader marmorbyster af berömda tyska män och qvinnor (tillsammans 163, jämte marmortaflor med namn på de personer, af hvilka tillförlitliga porträtt saknas).