Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Washington

Ämne: Förenta staterna och dess stater · Länder, orter och folkmängd

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 340–342 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Washington [oå'sjingtön], en af Nord-Amerikas Förenta stater, uppkallad efter unionens förste president, George W., begränsas af Stilla hafvet, Britiska Columbia samt staterna Idaho och Oregon. Areal 179,170 qvkm. Genom staten går Cascade range, en nordlig fortsättning af Sierra Nevada, den stora och skarpt begränsade bergskedja, som på ett afstånd från kusten af omkr. 150 km. går genom Stillahafsstaterna, men som n. om floden Columbia, W:s sydgräns, antager utseendet af gräsbevuxna platåer af 1,000--1,500 m. höjd med djupa cañons och höga toppar af vulkaniskt ursprung, bildande ett bergssceneri af obeskriflig storhet. Sluttningarna äro bevuxna med präktiga barrskogar, hvilka utgöra statens förnämsta rikedom och gifvit upphof till en storartad sågverksindustri vid Puget sound och på andra ställen (årlig afverkning omkr. 650 mill. löp. fot), och platåerna äro bevuxna med ett ypperligt gräs samt utgöra värdefulla betesmarker. Norr om Yakimapasset (1,100 m.), under 47° 20' n. br., genom hvilket Norra Pacifikbanan går, blir bergskedjan högre och vildare, och n. om 48:de breddgraden utbreda sig Cascade-bergen mot ö. och förena sig med de vestra förgreningarna af Rocky mountains, bildande sålunda en gräns i n. för det stora inre bäckenet. Genom Cascade-bergen delas staten i tvänne olikstora delar med olika klimat och naturbeskaffenhet. Den vestra, mindre delen har fuktigt och mildt kustklimat, liknande Skotlands; den östra har kontinentalt klimat, med torra somrar och korta, men stränga vintrar. Den förra är nästan öfverallt skogbevuxen; den senare är ett präriland, bildadt af det stora lavaflöde, som betäckte östra Oregon och norra Kalifornien. Denna lava har under årtusendenas lopp upplösts och bildat en jord, som i bördighet söker sin like. Jordbrukaren kan der erhålla nästan alla den tempererade zonens produkter i största ymnighet och af bästa beskaffenhet. Men då nederbörden der i allmänhet är för liten, måste man söka åstadkomma konstgjord bevattning. Hufvudfloden är Columbia, som i en djup cañon strömmar genom staten ö. om Cascade-bergen, hvarunder den upptager från h. Okinakane och Yakima, från v. Spokane, Lewis fork l. Snake river samt Wallawalla. Efter den sistnämndas förening med hufvudfloden antager denna vestlig riktning och bildar gräns mellan W. och Oregon. I statens nordvestra del intränger Puget sound, en af de vackraste saltsjövikar på jorden, omkr. 150 km. djupt in i landet, med en areal af öfver 5,000 qvkm. och en strandlinie af omkr. 2,600 km. Såväl Columbiafloden som Puget sound och de båda vikarna på Stilla hafvets kust, Gray's harbour och Shoalwater bay, äro mycket rika på lax, hvaraf insaltas för 2--2,5 mill. doll. årligen. Ur mineralriket fås stenkol, hvilka, så vidt man hittills känner, betäcka en yta af 730 qvkm., samt jernmalm, vid och i närheten af Puget sound, silfverhaltig blymalm samt andra silfverhaltiga malmer äfvensom guldförande malmer i statens nordöstra del. Norra Pacifikbanan går genom staten och når hafvet, Puget sound, i två linier, af hvilka den ena följer Columbiafloden och den andra genom Yakimapasset mera direkt når ändpunkten. Folkmängden, som 1860 utgjorde endast 11,594 pers., ökades på 1880-talet från 75,116 till 349,390 pers., eller med 365,1 proc., hvarjämte 1890 funnos 7,938 i census ej inberäknade indianer. Till undervisningen har unionsregeringen skänkt 1/18 af all land i staten, eller omkr. 10,000 qvkm. 1887 funnos i W. omkr. 1,000 folkskolor med omkr. 65,000 barn; dessutom funnos 24 högre läroanstalter, de flesta underhållna af olika religiösa samfund, och i Seattle finnes ett statsuniversitet. Staten är representerad i kongressen af 2 senatorer och 2 representanter. Dess hufvudstad är Olympia, dess största stad är Seattle (42,837 innev. 1890), båda invid Puget sound. -- De första tilldragelserna i landets historia äro upptäckterna af Juan de Fucasundet (1592) och af Columbiafloden (1775). 1792 seglade kapten Gray med amerikanska skeppet »Columbia» några km. uppför nämnda flod, som fick sitt namn efter fartyget, och denna färd gaf Förenta staterna deras förnämsta anspråk på det område (W., Oregon och Idaho), som vattnas af denna flod. De ende hvite männen i hvad som sedermera blef territoriet W. voro i flere årtionden pelshandlare i tjenst hos J. J. Astor samt de täflande North-west fur company och Hudson's bay comp. Ett antal handelsplatser anlades, forskningsoch handelsexpeditioner utsändes till alla delar af landet, missionärer började verka bland indianerna, och efter hand anlände äfven emigranter. Gränsen mot britiska Nord-Amerika fastställdes 1846, och 1848 bildades territoriet Oregon (W., Idaho och Oregon). W. bildades såsom territorium 1853 och blef stat 1889.