Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Washington

Ämne: Nordamerikanska städer och industriorter · Länder, orter och folkmängd

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 342–343 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Washington [oåsjingtön], förbundshufvudstaden i Nord-Amerikas Förenta stater, uppkallad efter unionens förste president, George W., ligger i District of Columbia på venstra stranden af Potomac, mellan denna flod och dess östra arm Anacostia, samt står genom tre jernvägslinier i förbindelse med hela unionen. Sedan 1874, då hela District of Columbia ställdes under en gemensam styrelse (tre af presidenten utnämnda komiterade), har W. ingen särskild stadsstyrelse och erbjuder (enär stadsborna sakna all delaktighet i förvaltningen) det egendomliga exemplet på en hufvudstad i en stor republik, som styres absolutistiskt; men ännu mer egendomligt är, att W. är det bäst förvaltade stadssamhälle i hela unionen. Genom sitt sunda, angenäma klimat och sitt vackra läge, genom sina offentliga och monumentala byggnader, sina storartade avenyer, sina i allmänhet trädplanterade gator, som äro bredare än i någon annan stad (deras sammanlagda längd är nära 400 km.), är W. en af de behagligaste och vackraste städer i verlden. Gator och öppna platser upptaga betydligt mer än hälften af stadens areal. Folkmängden i District of Columbia uppgick 1885 till 203,459 pers., deraf 173,606 inom de forna gränserna för staden W., och 1890 till 230,392 pers. Dödligheten inom distriktet var (1886) 22,8 pr mille, hvad de hvite angår mindre än i någon annan amerikansk stad af W:s storlek. -- De offentliga byggnaderna ligga spridda öfver hela staden. Den mest imposanta är Capitolium, beläget på en platå i stadens östra del och bygdt 1793--1825. Det består af ett 107 m. långt och 37 m. bredt midtparti med en rotunda af 28,6 m. genomskärning i midten, öfver hvilken höjer sig en kupol, hvars spets krönes af frihetsgudinnans 6 m. höga staty. 1851--76 byggdes de båda flyglarna, innehållande sessionsrum för kongressens båda hus. Hela byggnaden har en längd af 229 m., en bredd af 37--99 m. och en höjd af 93,7 m. samt betäcker en yta af 14,200 qvm. Midtbyggnaden är af sandsten, flyglarna af hvit marmor, kupolen af jern. Byggnaden, som kostat 13 mill. doll., inrymmer utom lokaler för kongressen äfven unionens högsta domstol samt kongressbiblioteket, för hvilket dock en särskild byggnad håller på att uppföras ö. om Capitolium. Omkr. 2,5 km. v. om Capitolium ligger presidentens ämbetsbostad, Hvita huset (The white house), bygdt af hvit sandsten, 52 m. långt, 26 m. bredt, och på ömse sidor om detsamma ligga finansministeriets hus, af granit, samt stats-, krigs- och marinministeriets byggnad. Ungefär halfvägs mellan Capitolium och Hvita huset ligga inrikesministeriet och posthuset. På det af unionen reserverade området v. om Capitolium, till stor del parker, ligga botaniska trädgården, fiskerikommissionens byggnader, nationalmuseum, Smithsonian institution, landtbruksmuseum samt Washingtonmonumentet, en obelisk (byggd 1848--85), 169 m. hög och 16,7 m. i qvadrat vid basen. Af andra offentliga byggnader må nämnas marin-observatorium, patentbyråns hus, statstryckeriet, krigsskeppsvarfvet vid Anacostia, artillerikasernen, marinhospitalet samt pensionsbyrån. Utanför de forna stadsgränserna ligga unionens dårvårdsanstalt, nationalskolan för döfstumma, reformskolan samt, midt i en stor och vacker park, invalidhotellet (The soldiers' home) för gamla och sjukliga soldater. Med afseende på handel och industri är staden utan betydelse, anlagd som den är uteslutande för att vara regeringens säte. För detta ändamål utsågs platsen 1790 och var då v. om det nuv. Capitolium ett knappt tillgängligt kärr, och då statsförvaltningen der fick sitt centrum 1800, existerade staden knappast mera än på papperet. Under kriget med England intogs den af britiska trupper 1814, hvarvid Capitolium jämte de flesta andra offentliga byggnader uppbrändes. 1839 beskrefs staden som en stor oregelbunden by, anlagd i ett torrlagt kärr, och ännu 1871, ehuru staden hade omkr. 110,000 innev., stod den långt tillbaka i municipalt hänseende. De offentliga byggnaderna voro illa underhållna, gatorna ytterst dåliga, de obebyggda tomterna kärr och kloaksystemet sämre än intet. Kongressen upphäfde då stadens privilegier och upprättade ett slags territorialstyrelse med en guvernör och en lagstiftande församling. De allmänna arbetena öfverlemnades åt en särskild komité att utföras efter en omfattande plan, och genom dennas energiska, om ock ofantligt dyra, verksamhet omskapades staden inom några få år såsom genom ett trollslag. 1874 fingo staden och distriktet sin nuvarande styrelse.