Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Wassenaer

Ämne: Holländska och franska amiraler · Amiraler och sjöofficerare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 349–350 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Wassenaer [-nar], Jacob, baron van W., herre till Obdam och Zuidwijk, mest känd under namnet Obdam (stundom Opdam), holländsk sjöhjelte, f. 1610, var son till amiralen af Holland Jacob van Duvenvoorde, herre till Obdam, hvilken 1615 kom i besittning af herrskapet Zuidwijk under Wassenaer (i Syd-Holland, mellan Leiden och Haag) och då antog namnet W. Den unge Jacob van W. deltog i sitt lands strid emot spaniorerna, först i spetsen för ett kompani, sedermera för ett rytteriregemente. Provinsen Holland gaf honom tidigt nog en plats i sitt råd och använde honom i beskickningar till provinser inom unionen eller till grannfurstar. Först 1653 uppträdde han till sjös såsom generalstaternas fullmäktig på den af Martin Tromp kommenderade flottan i kriget mot engelsmännen. Han fick skulden för sjötågets olyckliga utgång, såsom den der intalat Tromp slapphet, men han frikändes af Hollands representation och valdes af henne s. å. till Tromps efterträdare såsom amirallöjtnant af Holland och West-Friesland, hvarefter han lemnade chefskapet för sitt kavalleriregemente. 1656 undsatte W. med en flotta det af svenskarna belägrade Danzig. 1657 kryssade han utanför Portugals kust och tog 15 fartyg af portugisernas brasilianska sockerflotta. 1658 sändes han till Danmarks undsättning i dess kamp emot Sverige. I Öresund, utanför Kronborg, möttes han d. 29 Okt. (g. st.) af den svenska flottan, 38 skepp och 6 fregatter, under K. G. Wrangel. Giktbruten satt W. i en länstol högt på halfdäck och utdelade derifrån sina befallningar. Ehuru med vinden på sin sida, lyckades den holländska flottan, 35 örlogsskepp och en mängd transportfartyg, först efter sex timmars strid, såsom det säges, mera genom folkets än anförarens förtjenst, bryta sig igenom fram till Köpenhamn. Då år 1665 krig utbröt med England, fick W. med titel af amiral-generallöjtnant befäl öfver generalstaternas hela flotta, omkr. 100 segel stark. Den 13 Juni i dagbräckningen sammandrabbade W. med den fientliga flottan, förd af hertigen af York, nära Lestoffe, och omkr. kl. 2 e. m. sprang han i luften med sitt skepp »de Eendragt». Hans lik återfanns aldrig, men på allmän bekostnad uppfördes till hans ära en praktfull grafvård i Haags storkyrka.