West

West [oä'st], Benjamin, engelsk målare,f. i Springfield i Pennsylvania, Nord-Amerika, 1738, d. i London 1820, hade redan gjort sig känd som porträttmålare i New York, då han 1760 seglade till Livorno och sedan i 3 års tid uppehöll sig i Rom, Florens, Venezia och andra italienska städer, hvarpå han efter fullbordade studier slog sig ned i London 1763. Der blef han 1768 medlem af Royal academy samt efter Sir Joshua Reynolds' död dess president 1792. Förut hade konung Georg III 1772 gjort honom till sin hofmålare och 1790 till direktör öfver målningssamlingarna, hvarjämte konungen på det ifrigaste sysselsatte honom och betalte hans arbeten med oerhörda pris. I detta hänseende inträffade efter W:s död en häftig omkastning, hvilket förklaras deraf att hans bilder i sjelfva verket äro »kalla och konventionella i anordning och former, tomma och själlösa i rörelse och uttryck, torrt målade och kyliga i färgen» (Woermann). Det räknas honom till förtjenst, säger samme konstdomare, att han i sin berömda tafla General Wolfes död, då han eröfrat Quebec icke framställt soldaterna nakna eller i romerska rustningar, utan i verkliga uniformer; men en sådan enkelt förståndig handling kan icke gerna räknas som ett konstnärligt stordåd. Af hans första arbeten i London märkas åtskilliga, som behandla antika ämnen, såsom Orestes och Pylades, Kleombrotos sänd i landsflykt (båda förr i National gallery, nu ej synliga der), Agrippina med Germanicus' aska, Alexander med sin läkare (bägge i enskild ego i England), Regulus' afsked och Hannibals ed (för konung Georg). Derefter följde hans egentliga historietaflor, den nämnda »General Wolfes död» ock Slaget vid La Hougue (bägge i Grosvenor House), hvilka höra till hans bästa verk, Stiftandet af strumpebandsorden (i Windsor Castle) och en upprepning af »Wolfes död» (i slottet Hamptoncourt). Till hans sista tid höra hans religiösa taflor, såsom Kristus välsignar barnen (i Hittebarnshusets kapell, London), Kristus botar sjuka och Nattvarden (bägge förr i National gallery), Paulus och Barnabas och Döden på den blacka hästen (1817, i Filadelfias Academy), hvilken sist nämnda bild anses höra till hans mest storartadt tänkta verk. Till dessa må äfven läggas Bebådelsen (en tid uppsatt i Marylebone church, betald med 800 pd, men 1840 såld för 10 pd). C. R. N.