Westfaliska kretsen (Neder-rherisk westfaliska kretsen), en af de 10 kretsarna i det forna Tyska riket, upprättad 1512, omfattade landet mellan Nordsjön, Weser och nedre Rhen till Lahn i söder (med undantag af kölnska hertigdömet Westfalen) samt på venstra Rhenstranden en landsträcka fram till franska gränsen. Arealen uppgick till 57,430 qvkm. Kretsen omfattade 1792 bl. a. biskopsstiften Münster, Paderborn, Osnabrück och Lüttich (ursprungligen äfven Utrecht), hertigdömena Kleve, Geldern, Jülich, Berg och Oldenburg, furstendömena Minden, Verden, Ostfriesland, Mörs, Siegen, Wied, Sayn, Schaumburg, Lippe, Hoya, amten Thedinghausen och Wildeshausen, grefskapen Mark, Ravensberg, riksstäderna Köln, Aachen och Dortmund, sammanlagdt 87 territorier, med en befolkning af 2,9 mill. Kretsdagar plägade hållas i Köln. Direktorer för kretsen voro vexelvis biskopen af Münster och hertigen af Jülich-Kleve, hvilkens plats i 17:de årh. intogs af kurfurstarna af Brandenburg och Pfalz. I Lunéville-freden 1801 förlorade kretsen sina vestrhenska områdesdelar till Frankrike, och 1806 upphäfdes kretsförfattningen.
Nordisk familjebok · första upplagan
Westfaliska kretsen
Ämne: Rhenlandet, Elsass och västtyska områden · Preussen, Sachsen och tyska städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 720 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗