Wigtown

Wigtown l. Wigton [oi'gtön]. 1. Grefskap i sydvestra Skotland, omgifvet af grefsk. Ayr och Kirkcudbright, Irländska sjön och Nord-kanalen. Areal 1,257 qvkm. Grefskapet bildar en halfö af Galloway. På södra sidan intränga Wigton och Luce bay, på den norra Loch Ryan, lång och smal, men djup, med den ypperliga hamnen Stranraer. Genom Loch Ryan och Luce bay bildas dubbelhalfön Rinns, slutande i n. med Cape Corsewall, i s. med Mull of Galloway, Skotlands sydligaste punkt. Grefskapet är bergigt, ehuru utan betydligare höjder, samt rikt på hedar och mossar. Största vattendraget är Cree, som bildar gräns mot Kirkcudbright och faller ut i Wigton bay. Flere mindre sjöar finnas. Genom omsorgsfullt tillvaratagande af den odlingsbara marken uppgår denna till 46 proc. af hela arealen, betydligt öfver medeltalet t. o. m. i skotska låglanden. Större delen af den odlade jorden är bevuxen med foderväxter, ty ladugårdsskötsel är hufvudnäring. I städerna finnes någon industri, såsom en yllefabrik i Kirkcowan, maskin- och lokomotivverkstad i Stranraer o. s. v., men fisket är obetydligt. Folkmängden, som 1851 uppgick till 43,389 pers., hade 1891 nedgått till 36,048. Största staden är Stranraer, omkr. 3,500 innev. -- 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Bladenochs utlopp i Wigton bay. Omkr. 1,800 innev.